Systemisk vaskulit är en sällsynt autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i kroppens blodkärl. Det finns många olika typer av vaskulit, och vilken typ det handlar om beror oftast på var de drabbade blodkärlen finns och vilka symtom som uppstår. Sjukdomen kan påverka lungor, njurar, lever, hjärta eller i princip vilket organ som helst. Behandlingen består vanligtvis av ett specifikt läkemedelsprotokoll som anpassas efter sjukdomens form och svårighetsgrad.
Vaskulit kan vara kortvarig (akut) eller långvarig (kronisk). Inflammationen kan göra att blodkärlen försvagas, förtjockas eller förträngas. Vid svår vaskulit riskerar organ och vävnader att inte få tillräckligt med syrerikt blod, vilket kan leda till bestående skador. Vanliga symtom är feber, sjukdomskänsla, svaghet, trötthet, nedsatt aptit eller viktnedgång. Varje typ av vaskulit har dessutom sina egna specifika tecken och symtom.
Vaskulit kan vara primär, det vill säga själva grundsjukdomen, eller sekundär, vilket innebär att den är en följd av en annan sjukdom. Därför är det avgörande att fastställa exakt vilken typ det rör sig om, så att rätt behandling kan sättas in. Enligt Dr. Douglas Roane vid David Grant Medical Center kan olämplig eller otillräcklig behandling av primär systemisk vaskulit få allvarliga konsekvenser.
Det finns inget enskilt test som entydigt kan påvisa vaskulit. Diagnostiken bygger i stället på en helhetsbedömning av flera faktorer. Utöver en fysisk undersökning ingår patientens sjukdomshistoria, aktuella och tidigare symtom, blodprover samt ibland röntgen, datortomografi (CT) eller vävnadsprov (biopsier). Avvikelser i blodet kan bland annat vara onormalt vita blodkroppsvärden, anemi, förhöjt blodplättsvärde samt autoimmuna och antikroppsrelaterade markörer. Det första steget i utredningen av misstänkt vaskulit är alltid att utesluta sekundära orsaker eller andra sjukdomar som kan likna vaskulit.
De flesta behandlingar av vaskulit bygger på kortison (steroider) för att dämpa inflammationen. Det kan handla om höga doser av exempelvis prednison, eller om så kallad intravenös "puls"behandling där läkemedlet ges direkt i blodbanan via dropp. Vid mycket allvarliga former av vaskulit kan behandlingsprotokollet även omfatta orala kemoterapiläkemedel, såsom Cytoxan (cyklofosfamid). Denna typ av behandling förstör de celler som är inblandade i den process som orsakar vaskuliten. Eftersom läkemedlen även skadar friska celler övervakas behandlingen mycket noggrant. Ibland ges dessutom antibiotika som en försiktighetsåtgärd tillsammans med övriga läkemedel, eftersom kortison och kemoterapi försvagar immunförsvaret och antibiotikan hjälper till att förebygga sekundära infektioner.
De vanligaste formerna av vaskulit inkluderar:
Var och en av dessa former har sitt eget förlopp och kräver en individanpassad behandlingsplan, vilket ytterligare understryker vikten av en korrekt diagnos och specialistvård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online