Konsekvenser av störd sömn: så påverkas din hälsa, ditt arbete och din relation

Sömnproblem är inte bara ett privat bekymmer – de kostar samhället enorma summor. En artikel från maj 2008 i Better Sleep Council hänvisade till studier som uppskattar att motsvarande 150 miljarder dollar per år går förlorade i form av minskad produktivitet och sjukfrånvaro orsakad av sömnproblem. Rådets egen undersökning från 2007 visade dessutom att respondenterna kopplade sämre arbetsprestationer till kronisk sömnbrist: sämre kvalitet och noggrannhet i arbetet, svårigheter att fatta beslut och tänka klart samt problem med att minnas viktiga detaljer.

Trots detta uppgav endast 13 procent av de tillfrågade att de var beredda att lägga tid och energi på att förbättra sin sömn – kanske inte så förvånande, eftersom det ofta kräver genomgripande livsstilsförändringar.

Vanliga sömnproblem

De flesta drabbas förr eller senare av vanliga problem kopplade till dålig sömnhygien, exempelvis sömnlöshet, för tidigt uppvaknande eller en invand vana att gå till sängs för sent. Som varje förälder vet kan en nyfödd bebis i hemmet orsaka betydande sömnbrist tills barnet börjar sova hela natten. Skiftarbetare löper också ökad risk, eftersom deras cirkadiska dygnsrytm kan störas allvarligt.

Vissa av dessa störningar går att åtgärda ganska enkelt med grundläggande tekniker för sömnhygien. När de däremot blir kroniska och påverkar funktionsförmågan krävs behandling. Redan 30 minuters sömnbrist per natt, upprepat under flera nätter, kan bygga upp en växande sömnskuld som aldrig helt kan återbetalas – och som försämrar både den fysiska och mentala kapaciteten.

Konsekvenser av kroniskt störd sömn

Dålig sömnhygien behöver inte betyda att man lider av en faktisk sömnsjukdom, men gränsen kan vara tunn. Vid obstruktiv sömnapné slutar personen exempelvis andas flera gånger per natt, rycker tillvaken i ett försök att få luft och upprepar sedan cykeln om och om igen. Obehandlad leder sjukdomen till kraftig dagtrötthet, koncentrations- och minnesproblem, irritabilitet, utmattning samt ökad risk för stroke, pulmonell hypertension och högt blodtryck.

Sömnapné kan även orsaka myokardischemi, ett tillstånd där hjärtmuskelns inte får tillräckligt med syresatt blod. En studie från 2003 visade att kvinnor som sov fem timmar eller mindre per natt hade 45 procent högre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Senare forskning har dessutom kopplat ihop sömnbrist med störningar i hjärnans nervbanor och psykiska tillstånd som depression och ångest.

Påverkan på partnern

Att dela säng med någon som har sömnapné, rastlösa ben eller annan kronisk sömnstörning innebär också risker för ens egen sömn. Uppskattningar visar att en partner kan förlora upp till åtta timmars sömn per vecka på grund av en snarkande partner – vilket snabbt bygger upp en allvarlig sömnskuld. Detsamma gäller när en person pratar i sömnen eller gör ryckiga rörelser som håller den andra vaken.

Sömnhygien som faktiskt fungerar

Grundläggande strategier för sömnhygien kan hjälpa många att få kontroll över sina sömncykler:

• Använd sovrummet endast för sömn. Läs inte, titta inte på tv och arbeta inte i sängen – sängen ska förknippas med sömn och närhet.
• Håll rummet städat, svalt och lugnt för att främja sömn, och se till att sängen ger tillräckligt stöd för att förebygga värk som kan störa natten.
• Undvik kaffe, läsk och andra koffeinhaltiga drycker nära läggdags. Helt optimalt är att sluta helt, särskilt om du är känslig för koffein eller socker.
• Lägg dig och vakna samma tid varje dag – även på helger och under semestrar – för att stabilisera dygnsrytmen.
• Dämpa skärmtid och starkt ljus på kvällen, eftersom blått ljus från skärmar försenar kroppens naturliga melatoninproduktion.

Sök vård hos en kvalificerad läkare om dina sömnbesvär blir kroniska och börjar påverka ditt liv. Läkaren kan hjälpa dig att ta fram en individuell behandlingsplan som får både dig och din partner att sova – och må – bättre.