Snarkning uppstår när inandnings- eller utandningsluft får svalget eller näsgångarna att vibrera. Vibrationerna beror på en partiell blockering som kan sitta var som helst från nästippen ända ner till stämbanden. Uppskattningsvis snarkar mellan 30 och 50 procent av befolkningen regelbundet, och av dessa är det betydligt fler män än kvinnor.
Även om snarkning kan vara störande för omgivningen är de flesta snarkningar ofarliga. Kraftig och frekvent snarkning kan dock vara kopplad till ett potentiellt livshotande tillstånd som kallas sömnapné. Det finns olika typer av sömnapné, men alla drabbade får perioder under sömnen då andningen helt upphör i flera sekunder. De frekventa nattliga uppvaknandena leder till trötthet och koncentrationsproblem under dagen. Allvarligare är att obehandlad sömnapné kan öka risken för hjärtinfarkt, högt blodtryck, fetma, stroke, diabetes, depression, ångest och oregelbunden hjärtrytm (arytmi).
Den mest framgångsrika behandlingen vid sömnapné är en apparat som kallas CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Via en ansiktsmask håller apparaten luftvägarna öppna genom att kontinuerligt pressa in luft i dem under hela natten. Många hjälps också av en specialanpassad bettskena som justerar läget på käke och tunga – den ska alltid anpassas av en tandläkare med särskild kompetens inom sömnapné. Om dessa behandlingar inte räcker till kan en operation hjälpa till att korrigera problemet. Kom ihåg att snarkningsrelaterade sömnstörningar kan uppstå även utan att sömnapné ligger bakom. Ett enkelt test kan ge svaret på frågan.
Det finns ett väl belagt samband mellan alkohol- och tobakskonsumtion och ökad snarkning. För att ta reda på om någon av dessa eller båda orsakar besvären bör den som snarkar minska eller helt sluta dricka och röka under en tid, för att sedan se om problemet minskar. Rökning och alkohol kan dessutom öka risken för att utveckla sömnapné.
En överviktig person snarkar oftare än andra. Orsaken är sämre muskeltonus samt fettdepåer i luftvägarna som gör att de försmalnar. Ökad vikt hänger också samman med förekomst av sömnapné. Om viktuppgång är orsaken till snarkningen försvinner oftast problemet när den drabbade går ner i vikt.
Snarkning kan bero på blockerade näsgångar till följd av allergi eller infektion, eller helt enkelt på näsgångarnas form. Hormonella förändringar i samband med graviditet och klimakteriet har också kopplats till snarkning, liksom åldrandet – med åren kan luftvägarna försmalna hos båda könen. En läkare kan utreda allergier eller infektioner som påverkar luftvägarna och rekommendera lämplig behandling. Om hindret sitter i näsan kan så kallade nässtrips vara ett alternativ; tillverkarna anger att de förhindrar att näsborrarna faller ihop under sömnen. Risken att snarka är dessutom större när man ligger på rygg – att byta till sidoläge kan därför vara en enkel och effektiv lösning för många snarkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online