Den evolutionära synen på sömnförlamning under REM-sömn menar att tillståndet är en skyddsmekanism som utvecklats för att hindra oss från att agera ut våra drömmar.
Under REM-sömn är hjärnan mycket aktiv, och vi upplever levande och intensiva drömmar. Om vi rörde oss fysiskt medan vi drömde skulle vi kunna skada både oss själva och andra. Sömnförlamning tillfälligt förlamar kroppens muskler, vilket gör att drömmarna inte omsätts i verkliga rörelser.
Teorin stöds av det faktum att sömnförlamning är vanligast under de första och sista minuterna av REM-sömnen – just när hjärnaktiviteten är som högst och drömmarna som mest levande. Dessutom är sömnförlamning vanligare hos personer där tillståndet förekommer i familjen, vilket tyder på att det kan finnas en genetisk komponent.
Även om sömnförlamning kan vara en skrämmande upplevelse är den i regel helt ofarlig och går över av sig själv inom några minuter. Om du råkar ut för sömnförlamning, försök att hålla dig lugn och påminn dig själv om att det snart kommer att passera. Kontakta gärna din läkare om du är orolig eller upplever återkommande episoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online