
Kunskapen om infekterade sår har ökat markant under senare år. Rengöring av såret betraktas som en av de viktigaste åtgärder en patient kan utföra själv för att främja en hälsosam läkning av besvärliga sår, särskilt de som kontaminerats med Staphylococcus aureus, ofta kallad "stafylokocker". Metoder, tekniker och lösningar varierar kraftigt, men alla spelar lika stor roll. Det är förstås alltid viktigt att följa din läkares specifika råd.
Staphylococcus aureus, eller "stafylokocker", är en typ av mikroorganism som förekommer helt ofarligt på mänsklig hud. När hudbarriären bryts – alltså när huden skadas – kan bakterierna dock tränga in i såret och orsaka en infektion. Förekomsten av bakterier eller andra patogener i ett sår gör läkningen betydligt svårare. Bakterierna kan förstöra frisk vävnad, konsumera det syre som behövs samt utsöndra farliga toxiner på sårbädden.
Sår som infekterats med stafylokocker kan se "irriterade" ut, med en röd och svullen sårbädd. Var eller andra typer av sårvätska kan också förekomma. Denna vätska utgör en särskild risk för patienten, eftersom den kan innehålla höga halter av bakterierna. All dränering måste därför hanteras noggrant vid varje förbandsbyte för att förhindra smittspridning.
Rengöring av såret är nödvändig för att avlägsna sårexudat, det vill säga den gula beläggning som lämnas kvar medan såret läker. Dessutom kan det finnas skräp och fibrer kvar från föregående förband. Även dessa måste tas bort för att sårytan ska bli ordentligt ren. Kom ihåg att endast skräp och beläggning ska avlägsnas. Var mycket försiktig så att du inte skadar frisk granulationsvävnad – den känns igen på att den är röd och har ett utseende som liknar "malet köttfärs".
Det finns ett brett utbud av material för sårengöring. Som ett minimum bör patienten ha tillgång till:
Tvål och vatten för handtvätt
Latexhandskar
Sterila kompresser (ca 10 x 10 cm)
Rena handdukar
Koksaltlösning (att föredra)
Ren balja eller ho
Material för att lägga på ett nytt förband efter rengöringen.
Tvätta händerna! En ordentlig handtvätt ska vara grundlig, med målet att både rengöra och förhindra smittspridning. Lägg sedan en ren handduk under den drabbade extremiteten eller sårområdet för att fånga upp spillvatten och skräp.
Ta bort förbandet. Lossa förbandet från såret. Om det inte lossnar lätt från det infekterade såret, blötlägg förbandet en stund med steril koksaltlösning. Kranvatten kan användas om läkaren godkänt det.
Spola såret. Skölj det öppna såret med koksaltlösning. Om engångsdoser av koksaltlösning finns tillgängliga kan de användas för att ge en tryckström direkt mot sårytan. Detta hjälper till att försiktigt spola rent sårbädden från skräp och partiklar.
Hantera dräneringen. Om sårvätska finns måste den försiktigt tvättas bort från både själva såret och eventuell frisk hud som den kommit i kontakt med. Notera färg, konsistens och lukt – denna information är värdefull att lämna till din läkare.
Torka såret. Klappa såret torrt med en ren kompress. Börja i mitten och arbeta utåt, och undvik att skada frisk vävnad. Denna "klappande" teknik hjälper också till att lossa och avlägsna beläggning och skräp.
Lägg på nytt förband. Förbind det infekterade såret enligt läkarens anvisningar. Var noga med att inte applicera tejp direkt på huden eller såret.
Städa upp. Kasta avfallsmaterialet i soporna. Avsluta alltid med att tvätta händerna igen!
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online