Stress är en normal del av livet och går inte att undvika helt. Stress kan påverka blodtrycket, eftersom stressiga situationer ofta höjer blodtrycket tillfälligt. Forskningen är dock inte entydig när det gäller vilka långsiktiga effekter stress har på blodtrycket.
American Institute of Stress menar att det är svårt att definiera stress, eftersom människor tolkar begreppet på olika sätt. Stress förknippas ofta med något negativt, men all stress är inte skadlig. Inom vissa kretsar definieras stress som "fysisk, mental eller emotionell ansträngning eller spänning". De flesta definitioner inkluderar även olika fysiska, psykologiska eller biokemiska reaktioner som uppstår till följd av stress.
När du blir stressad producerar kroppen hormoner för att hantera kamp-eller-flykt-reaktionen – antingen för att möta stressen eller dra dig undan från den. Även om dagens stressorer inte utlöser samma reaktion som för hundratals år sedan, leder stress fortfarande till ett kraftigt inflöde av stresshormoner. Dessa hormoner höjer blodtrycket tillfälligt genom att få hjärtat att slå snabbare och blodkärlen att dras ihop.
Vid tillfällig stress sjunker blodtrycket igen så snart orsaken till stressen försvinner. Långvarig stress kan dock bidra till utvecklingen av högt blodtryck. Blodtrycket hålls uppe av den ständiga ökningen av blodtrycksnivåer samt av nervsystemets produktion av hormon som drar samman artärerna. Faktorer som kan orsaka långvarig stress inkluderar ekonomiska bekymmer, relationsproblem, sociala svårigheter och problem på jobbet.
Långvarig stress kan leda till allvarliga hälsokomplikationer. Förhöjt blodtryck över tid ökar risken för skador på hjärtat, njurarna och ögonen. Risken för stroke ökar dessutom, och konstant stress kan göra att det höga trycket kvarstår även efter att själva stressen har försvunnit. En person som lider av kronisk stress kan ha förhöjt blodtryck även under sömnen.
När du lever med kronisk stress kommer kroppen att signalera att något inte står rätt till. Fysiska varningstecken inkluderar sömnproblem, viktökning eller viktnedgång, huvudvärk och magbesvär. Mentala varningssignaler kan visa sig som konstant oro, svårigheter att fatta beslut och nedsatt koncentrationsförmåga. Emotionella signaler kännetecknas ofta av irritabilitet, nedstämdhet och ständiga humörsvängningar.
Att helt ta bort stressiga situationer ur sitt liv vore den ultimata lösningen, men det är sällan realistiskt. Därför spelar goda hanteringsstrategier en avgörande roll. Ett sätt att uppnå ett mer avslappnat tillstånd är att integrera meditation, yoga eller tai chi i din vardag. Se till att få tillräckligt med vila så att både sinne och kropp hinner återhämta sig. Ät och drick med måtta – överdrivna vanor hjälper inte mot stressen och kan dessutom höja blodtrycket ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online