
Att kunna beskriva medicinska problem, tillstånd och symtom är avgörande för att få rätt diagnos och behandling. Ibland räcker det att beskriva själva symtomet eller problemet, men i vissa fall är det också viktigt att beskriva hur ett symtom eller problem har formats. Detta gäller särskilt för stomier.
En stomi är en öppning i kroppen som skapar en förbindelse mellan kroppens insida och utsida. Begreppet används inom medicinen för att beskriva både naturliga öppningar och sådana som skapas genom kirurgi eller trauma.
Vissa stomier uppstår naturligt och ingår i kroppens normala anatomi. Exempel på naturliga stomier är munnen, näsan, öronen och ändtarmen.
Andra stomier skapas dock aktivt, oftast genom kirurgiska ingrepp. En person med permanent matningsrör behöver exempelvis en kirurgiskt skapad stomi som gör det möjligt att koppla röret till magsäcken. Alla operationer som innebär skapandet av en stomi har ändelsen "-stomi" i sitt namn, till exempel kolostomi eller ileostomi. Stomier kan även uppstå oavsiktligt till följd av skador eller trauma.
Stomier kan beskrivas utifrån hur stora de är. Detta är särskilt användbart vid kirurgiska ingrepp. Kirurgen kan till exempel instrueras att göra ett snitt med en exakt längd angiven i millimeter. Läkare kan även mäta en stomi över tid för att bedöma om den förändras eller försämras.
En stomi kan bildas mycket snabbt eller gradvis över en längre tidsperiod. Naturligt förekommande stomier utvecklas vanligtvis långsamt under fosterutvecklingen. Konstgjorda stomier däremot skapas mycket snabbt – ibland på bara några sekunder – när en kirurg gör ett snitt eller när kroppen utsätts för trauma.
Vissa sjukdomar kan orsaka lesioner (stomiöppningar) som bildar sig från kroppens insida och utåt. Andra sjukdomar, exempelvis infektioner orsakade av så kallade "köttätande" bakterier (nekrotiserande fasciit), kan ge upphov till lesioner som sprider sig inåt i kroppen. Stomier som skapas genom kirurgi eller trauma bildas nästan alltid från utsidan och inåt.
Stomier kan även beskrivas utifrån var på kroppen de finns. Beskrivningen kan vara allmän, till exempel "stomin är belägen på huvudet", eller mycket specifik, till exempel "munnen ligger x millimeter från pannans överkant och y millimeter från hakens undersida".
Att veta hur en stomi har formats ger läkarna ledtrådar om vad som orsakat att den uppstått. Med denna kunskap kan läkarna ta fram en handlingsplan för hur patienten bäst ska behandlas. En noggrann beskrivning av stomiens natur, storlek, placering och utveckling är därför ett viktigt verktyg inom den medicinska diagnostiken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online