Sura uppstötningar och magsår förknippas ofta med vuxna, men verkligheten är en annan. Många barn lider av antingen sura uppstötningar eller magsår, och ibland av båda tillstånden samtidigt. Hos barn orsakas magsår oftast av läkemedel, exempelvis långvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel, medan andra fall beror på bakterien Helicobacter pylori. Sura uppstötningar kan dessutom börja redan i spädbarnsåldern och fortsätta genom hela barndomen, ibland ända in i vuxen ålder.
När magsyra flödar bakåt upp i matstrupen kallas det sura uppstötningar, även känt som gastroesofageal reflux. Under ett sådant tillfälle förs magsäckens innehåll och syra upp genom matstrupen och kan ibland smaka i svalget. Frekventa kräkningar hos spädbarn och småbarn kan bero på antingen vanliga sura uppstötningar eller på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
Tillstånden liknar varandra men är inte samma sak. I de flesta fall börjar det med enklare sura uppstötningar som med tiden kan utvecklas till GERD. Behandling hos barn sker oftast med receptfria syraneutraliserande medel, läkarförskrivna syrahämmare eller syraproduktionsblockerande läkemedel.
Gastroenterologen Michael Picco vid Mayo Clinic beskriver GERD som en kronisk sjukdom i matsmältningssystemet som uppstår när magsyra eller galla rinner tillbaka upp i matstrupen. Detta retar slemhinnorna och ger upphov till typiska symtom som halsbränna och sura uppstötningar.
Om symtomen förekommer mer än två gånger per vecka eller börjar störa vardagslivet klassificeras tillståndet som GERD. Behandlingen består bland annat av receptfria syraneutraliserande medel, så kallade H2-receptorantagonister (exempelvis famotidin) samt protonpumpshämmare som omeprazol. I svåra fall kan en operation, en så kallad Nissen-fundoplikation, bli aktuell för barn med GERD. Under samma ingrepp görs ofta även en pyloroplastik för att förbättra magsäckens tömningsförmåga.
Pyloroplastik utförs i allmän anestesi. Kirurgen gör ett snitt nära naveln eller i bukens övre högra del. Utförs ingreppet laparoskopiskt blir snitten betydligt mindre.
Nissen-fundoplikation kan göras via buken eller bröstkorgen. Snitt i bröstet används framför allt när patienten är överviktig eller har en kort matstrupe. Operationen kan ske antingen med titthålsteknik eller genom större kirurgiska snitt. Har patienten samtidigt GERD eller ett diafragmabråck (hiatusbråck) kan detta åtgärdas under samma ingrepp. Även denna operation utförs i allmän anestesi.
Många tror att kryddstark mat orsakar magsår, men den verkliga boven är oftast bakterien Helicobacter pylori. Även stressiga livssituationer misstänks bidra, men sanningen är att till och med barn kan drabbas av magsår.
Ett magsår är en öppen, smärtsam skada i slemhinnan. Peptiska sår bildas i magsäckens övre del eller i tolvfingertarmen, som är den första delen av tunntarmen. Sår i magsäcken kallas ventrikelsår, medan sår i tolvfingertarmen kallas duodenalsår.
Både ventrikel- och duodenalsår orsakas ofta av H. pylori. Bakterien sprids via förorenad mat och vatten eller genom nära kontakt med en smittad person. Smittan fångas vanligtvis redan i barndomen.
En H. pylori-infektion ger ofta inga besvär alls, men om den lämnas obehandlad kan den med tiden leda till gastrit (inflammation och irritation av magsäcksslemhinnan), peptisk sårsjukdom och i vissa fall ökad risk för magsäckscancer senare i livet. Därför är det viktigt att söka vård om barnet har återkommande magont, illamående eller kräkningar, så att rätt undersökning och behandling kan ges i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online