Prilosec jämfört med Prevacid: skillnader, effekt och säkerhet

Prilosec (omeprazol) introducerades 1989 och Prevacid (lansoprazol) kom ut på marknaden 1995. Båda är likvärdiga protonpumpshämmare som används för att behandla gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), magsår och tarm­sår samt gastrointestinala blödningar. Läkemedlen minskar syraproduktionen i magen och skyddar samtidigt magslemhinnan mot de skadliga effekterna av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen. Prilosec har dessutom längre historik av säkerhetsdata och finns tillgängligt receptfritt.

Vikten av behandling

Mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla amerikaner lider av halsbränna (GERD), och cirka 10 procent har besvär varje dag. En inflammation i matstrupen orsakad av GERD kan i värsta fall leda till matstrupscancer. Andra allvarliga konsekvenser är perforerat magsår, behov av blodtransfusioner, kraftiga blödningar och till och med dödsfall.

Praktisk information

I USA finns Prilosec OTC och generiska alternativ att köpa utan recept, medan Prevacid kräver recept. Prevacid tas som en engångsdos på 15–30 mg en gång per dag, medan Prilosec tas som en engångsdos på 20 mg en gång per dag.

Båda läkemedlen används normalt i minst två veckors tid, oftast under läkares övervakning, hos patienter som diagnostiserats med halsbränna eller magsår – eller som löper risk att drabbas. Observera att ingen av medicinerna verkar omedelbart mot akuta halsbrännabesvär.

Prisjämförelse (per september 2006): en månadsbehandling med Prilosec OTC kostade 19–26 dollar, medan Prevacid låg på 131–186 dollar. Har du läkemedelsförsäkring kan egenavgiften uppgå till mindre än 10 dollar per månad.

Effektivitet

Prevacid (30 mg en gång dagligen) lindrade symtomen hos 70 procent av patienterna efter fyra veckor. Efter åtta veckor hade esofagiten läkt hos 86 procent, och 91 procent fick inget återfall efter avslutad behandling. Prilosec (20 mg en gång dagligen) uppvisade motsvarande resultat i jämförelser mot placebo.

Flera kliniska prövningar som jämfört de två preparaten har inte funnit någon signifikant skillnad vare sig i lindring av halsbrännabesvär eller i läkning av magsår. Även om färre studier gjorts på området, tyder forskningen på att skillnaden i förmåga att förebygga NSAID-relaterade magsår är försumbar mellan de båda läkemedlen.

Säkerhet

Hos vuxna upplevde 1–3 procent av patienterna milda biverkningar, såsom diarré. Ingen studie har dock direkt jämfört säkerheten mellan de två preparaten. Mer allvarliga risker kopplade till båda läkemedlen innefattar ökad förekomst av lunginflammation, infektion med clostridium difficile samt höftfrakturer. Kombination av något av läkemedlen med klopidogrel (Plavix) har dessutom visats öka risken för dödsfall eller återinläggning på sjukhus bland patienter som nyligen haft en hjärtinfarkt.

En studie omfattande 295 gravida kvinnor som exponerats för Prilosec och 62 kvinnor exponerade för Prevacid visade ingen ökad frekvens av allvarliga fosterskador eller graviditetskomplikationer.

Alternativa behandlingar

För den som söker andra alternativ finns flera möjligheter:

• Neutraliserande antacida som ger omedelbar lindring, exempelvis Maalox.
• H2-blockerare (selektiva antihistaminer utan lugnande effekt), såsom Zantac (ranitidin) eller Pepcid (famotidin).
• Nyare protonpumpshämmare, exempelvis Nexium (esomeprazol) eller Protonix (pantoprazol).
• Kirurgisk behandling, såsom Nissen-fundoplikatur.