Ett blödande magsår kallas även peptiskt sår. Såret, eller hålet, kan sitta i magsäckens slemhinna, i tolvfingertarmen eller i matstrupen. När såret finns i magsäcken kallas det ventrikelulcus (magsår), sitter det i tolvfingertarmen kallas det duodenalulcus, och i matstrupen talar man om esofagusulcus.
Ett sår kan uppstå på grund av magsaftens syra eller av bakterier som finns i magsäcken. När något av detta sker kan ett sår eller till och med en perforering, alltså ett hål, bildas i magsäckens, tolvfingertarmens eller matstrupens vägg.
Länge trodde man att blödande magsår orsakades av ett överskott av syra i magsäcken. Syran anses fortfarande vara en viktig bidragande faktor till sårbildning, men idag vet man att de flesta magsår i stället beror på en infektion orsakad av bakterien Helicobacter pylori.
En annon vanlig orsak är långvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis aspirin och ibuprofen. Även kraftig stress kan bidra, eftersom den kan utlösa en snabb ökning av syraproduktionen i magsäcken.
Symtomen vid blödande magsår kan variera från mycket lindrigt obehag, eller inga alls, till svår och ihållande smärta – beroende på hur stort såret eller perforeringen är. En brännande smärta i övre delen av buken några timmar efter måltid är vanligt.
Andra typiska tecken är viktnedgång, förändrad aptit samt blodig eller svart, tjärliknande avföring, vilket tyder på blödning i mag-tarmkanalen. Sök vård omgående om dessa symtom uppstår.
Diagnosen ställs oftast med hjälp av en gastroskopi, det vill säga en undersökning av övre mag-tarmkanalen. Patientens sederas, och läkaren för sedan in en flexibel slang med kamera genom munnen, ner genom matstrupen och in i magsäcken.
Under undersökningen kan läkaren även ta vävnadsprover för att testa om H. pylori-bakterier finns. Cancer är ovanligt i tolvfingertarmen, men kan förekomma i magsäcken, därför är en biopsi ofta nödvändig för att utesluta allvarligare sjukdom.
När bakterien H. pylori ligger bakom magsåret ordineras antibiotika, exempelvis amoxicillin, för att döda bakterierna. Ofta kombineras antibiotikakuren med syrahämmande läkemedel, så kallade protonpumpshämmare, som minskar syraproduktionen och låter såret läka.
Även traditionella syrablockerare, som famotidin, kan användas. Syraneutraliserande medel, antacida, ges också – istället för att minska syraproduktionen neutraliserar de den befintliga syran och ger snabb smärtlindring.
Rökning kan bidra till ökad syraproduktion i magsäcken, vilket är en av många goda anledningar att sluta röka. Undvik alkohol, som irriterar magsäckens slemhinna, liksom starkt kryddad och fet mat som kan förvärra besvären.
Dessutom kan det hjälpa att begränsa användningen av aspirin och andra antiinflammatoriska läkemedel, eftersom de både ökar syrabildningen och skadar slemhinnan. Genom dessa livsstilsförändringar håller du syran nere och slemhinnan i magsäcken frisk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online