Duodenalsår (ulcus duodeni) – orsaker, symtom och behandling

Sår i matsmältningssystemet orsakas av magsyra och magvätskor som skadar vävnaden i mag-tarmkanalen. Det övergripande begreppet magsår (peptiskt ulcus) omfattar både sår i magsäcken och i tolvfingertarmen, den första delen av tunntarmen. Duodenalsår är vanligare bland män och debuterar oftast i åldern 30–50 år.

Fakta om duodenalsår

Ett duodenalsår är ett område i tolvfingertarmen där slemhinnan eroderats eller där det finns sår i slemhinnans ytskikt. Såren kan bero på syraerosion, långvarig användning av värktabletter av typen NSAID (till exempel ibuprofen) eller på en infektion med bakterien Helicobacter pylori. Forskning har visat att personer med magsår ofta har en obalans mellan syra och enzymet pepsin, i kombination med att kroppens naturliga skydd mot syran är försvagat.

Riskfaktorer och livsstil

Livsstilen orsakar inte magsår i sig, men vissa vanor kan försvaga den skyddande slemhinnan i magsäcken och därmed öka risken för att utveckla sår:

• Användning av NSAID-preparat som naproxen, ibuprofen eller celekoxib
• Regelbunden alkoholkonsumtion
• Stress, både fysisk och psykisk
• Koffeinhaltiga drycker
• Rökning

Vanliga symtom

Symtomen varierar i både typ och svårighetsgrad. Många patienter beskriver lindriga magbesvär, smärta eller en brännande känsla i övre buken mellan naveln och bröstbenet, illamående, kräkningar, nedsatt aptit och viktnedgång. Smärtan beskrivs ofta som en brännande, gnagande känsla som kommer några timmar efter måltid och ofta förvärras på natten.

Allvarligare tecken är blödningar, blodkräkningar och blod i avföringen. Om du kräker blod, eller en mörk substans som liknar kaffesump, ska du söka akut vård omgående.

Hur ställs diagnosen?

De vanligaste undersökningarna är:

• Mag-tarm-röntgen: du dricker först en kontrastvätska och röntgas därefter.
• Gastroskopi: du får lugnande medicin och läkaren för en tunn slang med kamera ner genom munnen till magsäcken.

Konstaterar läkaren att du har ett sår görs även tester för att avgöra om bakterien Helicobacter pylori ligger bakom besvären. Det sker oftast via blodprov, utandningstest efter intag av en speciell dryck, eller genom analys av vävnadsprover som tas under gastroskopin.

Behandling

Beror ditt duodenalsår på Helicobacter pylori behandlas du normalt med en kombination av antibiotika, ofta tillsammans med en så kallad protonpumpshämmare som omeprazol eller esomeprazol. Vanligt förekommande antibiotika är amoxicillin, klaritromycin, levofloxacin, tetracyklin och metronidazol.

Är bakterien inte orsaken börjar läkaren vanligen med att minska dina riskfaktorer. H2-blockerare som ranitidin, famotidin eller cimetidin förskrivs ofta som del av behandlingen, liksom protonpumpshämmare. Båda läkemedelstyperna minskar syraproduktionen i magsäcken.
Läkaren kan också överväga läkemedel som stärker slemhinnan i mag-tarmkanalen, exempelvis sukralfat eller misoprostol.

Möjliga komplikationer

• Blödning: Blodkräkningar eller svart, tjärliknande avföring kan tyda på blödning i mag-tarmkanalen. Detta kan leda till anemi eller allvarligare tillstånd och kräver ofta sjukhusvård med vätsketillskott och i vissa fall blodtransfusion.
• Perforation: Plötslig, kraftig buksmärta kan indikera ett hål i tolvfingertarmen genom vilket maginnehållet läcker ut i bukhålan. Risken för infektion (akut peritonit) är hög och akut kirurgi krävs för att reparera skadan.
• Förträngning: Sår kan bilda ärrvävnad som hindrar matens passage genom mag-tarmkanalen. Kräkningar, buksmärta, viktnedgång och aptitlöshet kan signalera en sådan förträngning, som oftast behöver åtgärdas med operation.