Stämbanden, även kallade stämläppar, spänner sig över struphuvudet. De vibrerar för att bilda talade ljud och sång, öppnar sig när en person andas in och sluter sig när personen håller andan. Ärrbildning på stämbanden kan uppstå till följd av tillväxter på stämbanden, tidigare operationer, naturligt åldrande eller andra hälsotillstånd.
Vanliga symtom på ett stämbandsärr är heshet vid tal, svårigheter att tala eller att frambringa ljud, samt spänningar eller ömhet i halsmusklerna. Ärrbildningen brukar normalt inte ge besvär med andning eller sväljning, men detta beror på vilket underliggande tillstånd som orsakat ärret. Personer som använder sin röst mycket professionellt, exempelvis sångare och talare, kan ofta märka symtomen tidigare eftersom även små förändringar påverkar röstkvaliteten.
Ärrbildning på stämbanden kan orsakas av cystor, polyper eller andra tillväxter på stämbandens slemhinna. Slemhinnan spelar en central roll för röstens funktion, och en blockering i slemkörtlarna kan leda till irritation av stämbanden. Ärrbildning kan även bero på åldrande och andra hälsoproblem. Det är dessutom relativt vanligt efter operationer på halsryggen samt efter borttagning av tumörer i området.
En läkare kan oftast avgöra om det finns ett stämbandsärr genom att använda ett endoskop. Undersökningen hjälper till att upptäcka svullnader, rodnad, utvidgade blodkärl eller färgförändringar i slemhinnan. Läkaren utför ofta även en röstutvärdering för att identifiera eventuell underliggande sjukdom, och patienten kan därefter remitteras till en laryngolog – en specialist på röstrubbningar som har gedigen kunskap inom öron-, näs- och halssjukdomar.
Behandlingen av stämbandsärr kan innefatta kirurgi, röstvila genom att helt avstå från att tala eller sjunga under en period, samt medicinering. Ofta kombineras behandlingen med röstträning hos en logoped för att återfå optimal röstfunktion. Vilken behandlingsmetod som väljs beror i hög grad på ärrets orsak och svårighetsgrad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online