Feber innebär att kroppstemperaturen är högre än vad som är normalt för just din kropp. Det rör sig vanligtvis om kroppens reaktion på en infektion, men feber i sig betraktas varken som en infektion eller en sjukdom. Feber förekommer ofta i samband med luftvägsinfektioner som förkylning och influensa, men den kan också orsakas av allt från vanliga magvirus till allvarliga sjukdomar som cancer. Både bakteriella och virala infektioner kan ge feber, och till och med gifter kan utlösa en temperaturhöjning.
Läkare rekommenderar ofta att temperaturen mäts rektalt, eftersom den metoden är betydligt mer exakt än mätning i munnen. En rektal temperatur på cirka 38 °C (100,5 °F) betraktas som feber. Vid mätning i munnen talar man oftast om feber vid över 37,5 °C (99,5 °F). Kom dock ihåg att en person kan ha feber även vid lägre värden, beroende på vad som är normal kroppstemperatur för just den individen.
Feber är inte vilken temperaturhöjning som helst. En människas normala kroppstemperatur ligger vanligtvis kring 37 °C (98,6 °F), men den kan variera beroende på aktivitetsnivå, ålder och till och med tidpunkt på dygnet. Dessutom skiljer sig den normala kroppstemperaturen något mellan olika personer. Temperaturen är som högst under kvällen, men allt från stress och tjocka kläder till fysisk ansträngning kan få den att stiga. En bestående temperaturhöjning i samband med en infektion eller sjukdom – även en du inte själv känner till – är definitionen på feber.
Många tror felaktigt att feber är en sjukdom. Så är inte fallet – feber är i själva verket kroppens försvar mot en infektion. Bakterier och virus trivs oftast bäst i en kropp med normal kroppstemperatur. När temperaturen stiger får kroppen ett övertag i kampen mot infektionen. Feber stimulerar dessutom immunförsvaret, som då bildar fler vita blodkroppar, och den ökar även produktionen av antikroppar.
Hjärnskada är en risk vid mycket hög feber, men många föräldrar oroar sig i onödan för detta. Hjärnskador blir normalt en risk först när kroppstemperaturen når upp emot 42 °C (107,6 °F). Som tur är är så höga värden mycket ovanliga – även obehandlad feber stiger sällan över cirka 40,6 °C (105 °F). Risken att nå dessa extrema temperaturer ökar dock om personen är överklädd eller befinner sig på en mycket varm plats utan möjlighet att ta sig därifrån, exempelvis i en bil med alla fönster stängda. Kramper kan också inträffa vid mycket hög feber, särskilt hos barn, men de är ovanliga. När de väl inträffar orsakar de oftast inga bestående problem.
Förutom förhöjd temperatur kan en person med feber känna sig trött och het. Frossa eller växlingar mellan hetta och köld är vanligt. Ofta följer även huvudvärk och ökad törst med febern. Ibland kan uttorkning uppstå – ett tillstånd som i sig kan vara betydligt farligare än själva febern. Drick därför extra mycket vätska och håll koll på tecken som mörk urin, yrsel och torr mun.
Kontakta vården om febern är hög och bestående, om du får svårt att dricka eller om du känner dig alltmer påverkad. Spädbarn under tre månader med feber bör alltid bedömas av läkare. Sök akut vård vid uttorkning, kraftig huvudvärk, stel nacke, andningssvårigheter, utslag eller om personen är svårväckt eller förvirrad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online