Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) ger ofta vaga och ospecifika symtom som trötthet, feber och allmän sjukdomskänsla. Sjukdomen drabbar framför allt äldre vuxna och är ovanlig hos personer under 50 år. Diagnosen ställs enbart med hjälp av blodprover – framför allt en fullständig blodstatus, perifera blodutstryk och ofta specialiserade färgningstekniker av utstryken. I regel tas även ett benmärgsprov som sedan granskas av en patolog.
Auer-stavar är små inkusionskroppar inuti celler som uteslutande förekommer i omogna celler – så kallade föregångsceller eller blastceller inom den vita blodkroppslinjen. Man antar vanligtvis att stavarna har kristallinsk eller lysosomal ursprungsbildning. Blastceller är onormala oavsett var de påträffas i ett blodutstryk.
Förekomsten av Auer-stavar indikerar alltid att leukemin i fråga är av myeloid eller myelocytisk typ. Stavarna finns inte i celler vid den lymfocitära eller kroniska formen av leukemi. De ses uteslutande vid akut myeloisk leukemi (AML) eller vid myelodysplastiskt syndrom (MDS). Myelocytiska cellinjer utgörs av andra vita blodkroppar än lymfocyter.
KLL-stavar är inte samma sak som Auer-stavar – i själva verket existerar inga specifika ”KLL-stavar”, även om andra inkusionskroppar ibland kan observeras i mikroskopet.
Kronisk lymfatisk leukemi kännetecknas ofta av ett mycket högt antal vita blodkroppar. Det typiska värdet kan ligga på upp emot 250 000 celler per kubikmillimeter blod, att jämföra med normalvärdet på cirka 4 000–11 000 per kubikmillimeter. Vid mikroskopisk granskning består den stora mängden vita celler vanligtvis av mogna, fullt utvecklade lymfocyter.
När en patolog bekräftat bilden ställs diagnosen KLL vanligtvis utifrån en kombination av faktorer: höga nivåer av mogna lymfocyter, avsaknad av blastceller och andra omogna lymfoforma celler, patientens ålder, de kliniska symtomen samt resultatet av benmärgsaspiration och färgningar. Benmärgen hos KLL-patienter är hypercellulär och producerar snabbt stora mängder lymfocyter – men till skillnad från vid mer aggressiva leukemier får cellerna mogna ordentligt innan de släpps ut från märgen ut i det perifera blodet.
Enligt American College of Clinical Pathologists (ASCP) ses Auer-stavar aldrig vid kronisk lymfatisk leukemi. Om du alltså fått diagnosen KLL men stavarna ändå nämns i din labbrapport, är det skäl att reagera. I sådant fall bör patienten undersökas på nytt av en annan läkare – en legitimerad och erfaren specialist i hematologi eller onkologi – för att säkerställa att diagnosen är korrekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online