En jästsvampinfektion uppstår när en svamp som kallas candida växer till mer än den borde. Candida förekommer naturligt i kroppen och är helt ofarlig i små mängder, men när den börjar föröka sig kraftigt uppstår besvärande symtom. Om infektionen inte behandlas kan den sprida sig och förvärras över tid.
Flera faktorer kan öka risken för att utveckla en jästsvampinfektion, bland annat användning av antibiotika, diabetes, övervikt, graviditet, behandling med kortikosteroider samt ett försvagat immunförsvar.
Jästsvampinfektioner klassificeras och behandlas beroende på var i kroppen de uppstår. De vanligaste formerna är infektioner i munnen (soor), i matstrupen, på huden samt i underlivet eller slidan.
Det vanligaste symtomet är smärta eller klåda i det drabbade området. Ett utslag kan också uppstå – det brukar se rött ut på huden och vitt i munnen. Vaginala infektioner orsakar ofta en vitaktig flytning.
En läkare kan ofta ställa diagnos utifrån en visuell undersökning eller dina symtom, men det enda sättet att säkert veta att det handlar om en jästsvampinfektion är att låta odla ett prov i laboratorium.
De flesta jästsvampinfektioner går snabbt och enkelt att behandla med svampdödande läkemedel, så kallade antimykotika. De finns i många olika former, till exempel krämer, tabletter, stolpiller och salvor.
Symtomen vid jästsvampinfektioner är ofta ospecifika, vilket innebär att de kan tyda på flera olika tillstånd. Därför är det alltid bäst att kontakta en läkare i stället för att försöka ställa diagnos och behandla en eventuell infektion på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online