Myelomonocytisk leukemi är en form av blodcancer där benmärgen bildar för många monocyter, alltså omogna vita blodkroppar. När detta sker tränger monocyterna undan de röda blodkropparna och blodplättarna som finns i benmärgen, vilket kan leda till anemi, infektioner samt ökad blödningsbenägenhet och lättbildade blåmärken.
Det finns två typer av sjukdomen: en vuxenform som kallas kronisk myelomonocytisk leukemi (CMML) och en barnform som kallas juvenil myelomonocytisk leukemi (JMML). Symtomen är likartade vid båda typerna och varierar från lindriga till livshotande.
Anemi är ett av de vanligaste symtomen hos patienter med myelomonocytisk leukemi. Anemi innebär att kroppen har för få friska röda blodkroppar som kan transportera syre till musklerna och andra vävnader. Detta ger upphov till flera besvär, bland annat kronisk trötthet och svaghet, slöhet, blek hy och yrsel. Många patienter fryser också ofta. Det är dock viktigt att komma ihåg att anemi i sig inte är något bevis på myelomonocytisk leukemi – tillståndet kan orsakas av många olika sjukdomar och brister, exempelvis järnbrist.
Sjukdomen kan göra att patienter lätt får blåmärken eller börjar blöda. Orsaken är ett lågt antal blodplättar, vilket gör att blodet koagulerar sämre. Vanliga tecken är återkommande näsblod och blödande tandkött. Små, nålhuvudstora blödningar i huden (petekier eller purpura) kan också uppstå efter den minsta skada. Allvarligare komplikationer inkluderar blödningar bakom ögonen, inne i huvudet eller i mag-tarmkanalens slemhinna.
Vita blodkroppars främsta uppgift är att bekämpa infektioner i kroppen. De omogna monocytiska celler som ersätter de friska vita blodkropparna klarar inte av denna funktion. Immunförsvaret blir därför nedsatt och patienten löper större risk att drabbas av infektioner. Frekventa infektioner eller infektioner som varar längre tid än förväntat är typiskt för myelomonocytisk leukemi.
Patienter med myelomonocytisk leukemi kan uppleva smärta eller en känsla av tryck under revbenen eller i buken, beroende på att levern, mjälten eller båda organen förstorats när monocyter samlas där. Monocyter kan även ansamlas i lymfkörtlar och orsaka ytterligare svullnad. Denna svullnad kan upptäckas vid en fysisk undersökning, där läkaren bland annat kontrollerar lymfkörtlar under armarna och på båda sidor om halsen efter hårda knölar under huden. I senare skeden kan monocyter dessutom ansamlas i benmärgen och lederna, vilket orsakar kraftig smärta.
De symtom som är typiska för myelomonocytisk leukemi kan också orsakas av andra sjukdomar och tillstånd. Vid diagnostik tittar läkaren därför på helheten av symtomen och gör sin bedömning utifrån en rad blodprov för att utesluta andra sjukdomar. En slutgiltig diagnos baseras på resultat från en benmärgsbiopsi och aspiration som visar förhöjt antal monocyter i blodet, färre än 20 procent blastceller i blodet eller benmärgen samt avvikelser i omogna röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online