Har du haft besvär av GERD (gastroesofageal refluxsjukdom) och använt läkemedel mot sura uppstötningar i mer än två veckor utan förbättring? Då är det dags att kontakta din vårdcentral eller husläkare. Om besvären kvarstår kan du remitteras vidare till en gastroenterolog – en specialist på sjukdomar i matsmältningssystemet.
GERD är en kronisk sjukdom där magsyra stiger upp i matstrupen, vilket med tiden kan skada slemhinnan. Vanliga tecken är heshet, en sur eller bitter smak i munnen, återkommande halsbränna eller hosta, svårigheter att svälja samt smärta i bröstet och övre delen av buken. Många upplever även att mat eller vätska kommer tillbaka upp (regurgitation).
Sura uppstötningar uppstår ofta när nedre esofagussfinktern – en muskel som normalt stänger tätt och hindrar maginnehållet från att stiga upp – inte fungerar som den ska. Ett diaframbrott (hiatusbråck), där den övre delen av magsäcken och sfinktern trycks upp i bröstkorgen, kan också ligga bakom besvären.
Det finns ingen botande behandling för GERD, men livsstilsförändringar kan lindra symptomen avsevärt. Din läkare kan rekommendera att du undviker fet och starkt kryddad mat, alkohol, koffein, citrusfrukter och choklad. Ät mindre portioner men oftare, sluta röka och försök gå ner i vikt om du bär på extra kilon.
Vanliga läkemedel mot GERD inkluderar syraneutraliserande medel (antacida) som Maalox och Rolaids, skumbildande preparat som Gaviscon, H2-blockerare som Zantac 75, protonpumpshämmare som Nexium samt prokinetika som Reglan – ofta i olika kombinationer. Rådfråga alltid din läkare innan du själv behandlar dina besvär.
Eftersom livsstilsförändringar och läkemedel inte alltid räcker kan läkaren beställa ytterligare utredning, exempelvis röntgen av matsmältningskanalen, en gastroskopi där en flexibel slang förs ner genom svalget för att inspektera matstrupen, vävnadsprov (biopsi) via slangens arbetskanal eller pH-mätning av syranivån i matstrupen med en liten monitor.
Kirurgisk behandling innebär vanligtvis att man reparerar eller förstärker nedre esofagussfinktern. Vid fundoplikation lindas en del av magsäcken runt sfinktern för att öka trycket. Det finns även endoskopiska ingrepp, såsom sammandragning och syning, som kan stärka sfinktern utan öppen operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online