Infektionssjukdomar är tillstånd orsakade av patogena mikroorganismer – bakterier, virus, svampar, parasiter eller prioner – som invaderar och multiplicerar i värden, orsakar vävnadsskada och klinisk sjukdom.
Smittvägar
- Direkt kontakt: Person-till-person via beröring, sexuellt kontakt, eller respiratoriska droppar.
- Indirekt kontakt: Fomiter (kontaminerade ytor eller föremål).
- Luftburen: Aerosoler (t.ex. mässling, tuberkulos, COVID-19) som förblir luftburna och färdas långa sträckor.
- Vektorburet: Myggor (malaria, dengue), fästingar (borrelios), loppor (pest).
- Föremålsburet: Kontaminerad mat, vatten, eller blodprodukter.
- Vertikal: Mor-till-barn-smittspridning (transplacental, perinatal, eller via amning).
Viktiga epidemiologiska begrepp
- Inkubationsperiod: Tid från exponering till symptomdebut (timmar till år).
- Smittsamhet: Period då smittspridning är möjlig, kan föregå symtom.
- R₀ (basala reproduktionstalet): Genomsnittligt antal sekundära fall från en infektion i en helt mottaglig population.
Diagnostik
- Kliniskt syndrom kombinerat med epidemiologisk kontext
- Mikrobiologi: odling, PCR, antigendetektion, serologi
- Bilddiagnostik och biomarkörer (CRP, procalcitonin)
Behandling och prevention
- Antimikrobiella: Riktade (odlingsguidade) vs empirisk terapi.
- Vaccination: Aktiv immunisering med levande attenuerade, inaktiverade, mRNA, eller virala vektorplattformar.
- Infektionskontroll: Handhygien, skyddsutrustning, isoleringsrutiner, sterilisering, antimikrobiell förvaltning.
- Folkhälsoåtgärder: Övervakning, smittspårning, vektorkontroll, sanitet.
Nya hot inkluderar antibiotikaresistens, zoonotiska spillover-händelser, och klimatdriven utbredning av vektorer och patogener.
