Haemophilus influenzae var en gång den ledande orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos barn i USA. Bakterien upptäcktes under 1800-talet, och dess historia började med ett anmärkningsvärt fall av förväxlad identitet.
Haemophilus influenzae är en bakterie som finns över hela världen, men den förekommer endast hos människor – inte hos några andra djurarter. Den drabbar främst barn och orsakar infektioner i ögon, öron och bihålor. Den kan också leda till lunginflammation. En allvarligare variant av bakterien, Haemophilus influenzae typ B (Hib), kan orsaka hjärnhinneinflammation och till och med livshotande svullnad i halsen. Historien om Haemophilus influenzae börjar med dess upptäckt på 1800-talet.
Haemophilus influenzae isolerades för första gången år 1890 av den tyske bakteriologen Richard Pfeiffer. Han trodde att bakterien var orsaken till den då pågående influensapandemin och gav den därför sitt namn. Detta visade sig senare vara ett misstag – bakterien orsakar inte influensa. Däremot är Haemophilus influenzae ofta en sekundär angripare under epidemier, eftersom ett försvagat immunförsvar har svårare att motstå den. Bakterien återfanns hos patienter under efterföljande influensaepidemier, vilket bidrog till den ursprungliga feltolkningen.
Historien visar att Haemophilus influenzae typ B var den ledande orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos barn i USA fram till mitten av 1980-talet. Bakterien orsakade mellan 12 000 och 20 000 fall per år och ledde till cirka 500 dödsfall årligen. Läkare behandlade smittade barn med antibiotika, och överlevnadschanserna var goda för barn som fick diagnos tidigt. Dock upplevde hela 30 procent av de barn som insjuknade i hjärnhinneinflammation och sedan tillfrisknade bestående neurologiska men.
Effektiva vacciner mot Haemophilus influenzae och Haemophilus influenzae typ B utvecklades under 1980-talet och har varit allmänt tillgängliga i USA sedan 1987. Detta förändrade radikalt situationen för vad som länge hade varit ett utbrett folkhälsoproblem. Tio år efter vaccinets introduktion hade förekomsten av Haemophilus influenzae i USA minskat med 95 procent. Under 1996 och 1997 rapporterades endast 144 fall. Idag drabbar bakterien främst barn som inte har vaccinerats samt personer som tillhör särskilt riskutsatta grupper.
År 1995 sekvenserades Haemophilus influenzaes hela kromosom. Det var första gången en fritt levande organism fick sitt arvsmaterial helt kartlagt – ett banbrytande moment i vetenskapshistorien. Forskare studerar fortfarande bakteriens strukturer och biologiska processer, och kunskaperna från denna forskning används idag inom områden som bioteknik och DNA-kloning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online