1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Betablockerare mot varicer: så fungerar behandlingen

Varicer är onormalt utvidgade blodkärl som uppstår i matstrupen, magsäcken och tarmarna, och de är en vanlig komplikation vid levercirros. Om de lämnas obehandlade kan de orsaka kraftiga inre blödningar som kan bli livshotande. Betablockerare är en grupp läkemedel som främst används för att behandla hjärtrelaterade tillstånd som högt blodtryck. Icke-selektiva betablockerare har visats kunna förebygga blödning från varicer, men de kan inte hindra varicerna från att bildas. De rekommenderas därför som skydd mot blödningar när varicer redan har diagnostiserats.

Så uppstår varicer

Cirros är ett tillstånd som kännetecknas av omfattande ärrbildning i levern. Dessa ärr kan leda till blockeringar i leverns blodcirkulation. Porta­ven, som förbinder magsäcken, tarmen och mjälten med levern, transporterar normalt runt 1 500 milliliter blod per minut från dessa organ till levern. En blockering leder oundvikligen till att blodet backar ut i blodkärlen i magsäcken, tarmen och mjälten, vilket ökar trycket både i dessa kärl och i porta­ven. Resultatet blir onormalt utvidgade vener – alltså varicer – som kan uppstå i magsäcken, matstrupen och tarmarna.

Betablockerares effekt

Enligt en studie publicerad i New England Journal of Medicine "sänker betablockerare blodtrycket i porta­ven och förebygger blödning från varicer". De förhindrar dock inte att varicerna uppstår från första början.

Rekommendationer

Amerikanska myndighetsriktlinjer för förebyggande av blödning från varicer rekommenderar att alla patienter med levercirros regelbundet screenas för varicer. Får du diagnosen varicer bör du få icke-selektiva betablockerare förskrivna. Har du redan haft en blödning rekommenderas även att du efter återhämtningen fortsätter med icke-selektiva betablockerare för att förhindra återfall. Dosen bör anpassas upp till den högsta dos som du tål.

Ta upp frågan med din läkare om detta gäller dig, och rapportera alltid eventuella biverkningar så att dosen kan justeras med hänsyn till din säkerhet. Icke-selektiva betablockerare rekommenderas förstås bara om inga kontraindikationer finns. Har du levercirros men din screening visar att du saknar varicer finns det inget skäl att använda icke-selektiva betablockerare.

Hjärtrelaterade biverkningar

Bland de hjärtrelaterade biverkningarna finns onormalt långsam hjärtrytm, hjärtsvikt, hjärtblock, onormalt lågt blodtryck och nedsatt fysisk prestationsförmåga.

Övriga biverkningar

Dessa är mindre vanliga och innefattar bland annat sammandragning av luftvägarna i lungorna som kan ge andningsbesvär, lågt blodsocker (hypoglykemi), illamående, diarré, kalla händer och fötter, trötthet, sexuell dysfunktion, yrsel, hallucinationer, mardrömmar, ökad risk för diabetes samt depression.

Att tänka på

På grund av biverkningarna rekommenderas inte betablockerare för personer med astma eller andra sjukdomar i luftvägarna. Har du astma bör du därför diskutera alternativa behandlingsalternativ med din läkare. Försiktighet krävs också om du har diabetes – diskutera detta med din läkare och rapportera alltid biverkningar som du kan uppleva under behandlingens gång.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online