Schizofreni är en av de mest funktionsnedsättande psykiska sjukdomarna som finns. Tillståndet kännetecknas av vanföreställningar, desorganiserat tankande, hallucinationer, paranoia och social tillbakadragenhet. En lyckad behandling förutsätter livslång följsamhet till både medicinering och terapi. Eftersom det dessutom finns flera olika typer av schizofreni kan behandlingen vara komplex. Samtidigt har forskningen och läkemedelsutvecklingen gjort stora framsteg under de senaste åren.
Det finns idag ingen bot mot schizofreni, men moderna behandlingsmetoder kan kontrollera många av de svåraste symtomen och gör det möjligt för personer med schizofreni att fungera i samhället bättre än någonsin tidigare. Den här guiden riktar sig till dig som lever med schizofreni, samt till anhöriga och vänner som vill hjälpa någon närstående att få tillgång till de mest effektiva behandlingarna som finns tillgängliga.
De vanligaste formerna är paranoid schizofreni (kännetecknad av vanföreställningar och hörselhallucinationer), kataton schizofreni (med växlande perioder av katatoniskt beteende och överaktivitet) samt desorganiserad schizofreni (med ologiskt beteende och svårigheter att följa grundläggande tankebanor). Behandlingsmetoder och läkemedel varierar beroende på vilken typ av schizofreni som föreligger, vilket gör en korrekt diagnos till första steget mot effektiv vård.
Sök upp en psykiater som specialiserat sig på just den typ av schizofreni du eller din närstående lider av. En kunnig psykiater kan rekommendera ett lämpligt läkemedelsschema och även remittera dig till psykologer, kuratorer eller samordnare som specialiserat sig på olika delar av behandlingen. Eftersom schizofreni är en komplex sjukdom där symtomen kan förändras över tid säkerställer ett tvärprofessionellt team den mest effektiva vården.
De flesta personer med schizofreni använder flera olika läkemedel samtidigt för att täcka de olika symtomen. Symtomen delas ofta in i "positiva" symtom (när något skapas som inte finns, exempelvis hallucinationer) och "negativa" symtom (en övergripande tillbakadragenhet från samhället). Läkemedlen behöver därför angripa båda sidorna av denna ekvation. Eftersom många läkemedel kan orsaka allvarliga biverkningar, som tardiv dyskinesi (en sjukdom med ofrivilliga, snabba rörelser såsom muskelryckningar), kan det ta tid innan psykiatern hittar rätt balans för dig.
Schizofreniläkemedel delas in i två huvudgrupper: klassiska (typiska) antipsykotika och atypiska antipsykotika. Klassiska antipsykotika omfattar bland annat Haldol, Tioridazin och Flufenazin. Atypiska antipsykotika omfattar Quetiapin, Klozapin och Paliperidon. De atypiska preparaten har ofta en större övergripande effekt på både positiva och negativa symtom, men är också dyrare.
Många med schizofreni använder dessutom antidepressiva läkemedel och stämningsstabiliserare för att lindra några av de negativa, tillbakadragna symtomen.
Både individuella samtal och familjeterapi med en psykiater hjälper dig och din familj att hantera de utmaningar, livsstilsförändringar och ekonomiska bördor som schizofreni och dess behandling kan innebära. Genom beteendeterapi, kognitiv terapi och interpersonell terapi kan många som lever med schizofreni göra stora framsteg i sin återanpassning till samhället. Rehabiliteringsterapeuter hjälper dessutom patienter och anhöriga att återgå till ett mer självständigt liv, bland annat när det gäller boende och arbete.
Eftersom korrekt schizofrenibehandling kan vara mycket effektivt drabbas många av en falsk känsla av att ha blivit frisk, vilket leder till att de slutar ta sina mediciner. Att avbryta behandlingen i förtid kan få symtomen att återkomma och avsevärt försena tillfrisknandeprocessen. Fortsätt alltid medicinera enligt läkarens anvisningar, även när du mår bättre.
Det blir lättare att följa sin behandlingsplan om du har stöd av andra människor med schizofreni som kan motivera dig längs vägen. Även om ett självständigt liv är fullt möjligt med rätt behandling är det ett misstag att bryta kontakten med sina nära och kära – vän- och familjekretsar utgör ofta det allra bästa stödnätverket.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online