I människokroppen finns fem huvudtyper av antikroppar: IgG, IgA, IgM, IgD och IgE. Antikroppar är Y-formade proteiner som immunsystemets B-celler producerar som ett svar på främmande ämnen som virus, bakterier, svampar och cancerceller. Genom att fästa sig vid dessa inkräktare markerar antikropparna dem, så att immunsystemet lättare kan identifiera och oskadliggöra dem.
Varje antikroppstyp har sin egen unika struktur och sina egna uppgifter. Här går vi igenom de fem klasserna och vad de bidrar med i kroppens försvar.
IgG är den minsta antikroppstypen, men samtidigt den vanligaste – den utgör cirka 75–80 procent av alla antikroppar i blodet. IgG finns i varje kroppsvätska och är den viktigaste försvarslinjen mot både virala och bakteriella infektioner.
En unik egenskap hos IgG är att det är den enda antikroppstyp som kan passera genom moderkakan. På så sätt överförs skyddande antikroppar från mamman till fostret under graviditeten, vilket ger barnet ett viktigt immunskydd under de första levnadsmånaderna.
IgA-antikroppar återfinns i kroppens slemhinnor, bland annat i öron, näsa, ögon och mag-tarmkanalen. Deras främsta uppgift är att stoppa främmande ämnen innan de hinner tränga in i kroppen.
Denna antikroppstyp finns också i blod, saliv och tårar samt i bröstmjölk, där den hjälper till att skydda spädbarn mot infektioner. En liten andel av befolkningen bildar inte IgA-antikroppar, vilket i vissa fall kan leda till ökad mottaglighet för infektioner i slemhinnorna.
IgM är den största antikroppen till storlek, men den utgör ändå högst omkring 10 procent av kroppens totala antikroppsmängd. Den finns framför allt i blodet och i lymfvätskan.
IgM är immunsystemets snabbaste reserv – när en ny infektion uppstår är IgM-antikropparna de första som reagerar. Därför används ofta IgM-nivåer i blodprover för att avgöra om en infektion är nyligen påbörjad eller pågående.
Små mängder IgD-antikroppar finns i slemhinnan i brösthålan samt i en del av magsäckens slemhinna. IgD förekommer även på ytan av B-celler, där den tros hjälpa cellerna att aktiveras när en infektion upptäcks.
Forskarna är fortfarande osäkra på exakt vilken roll IgD spelar i immunsystemet, och det är den minst studerade av de fem antikroppsklasserna.
IgE-antikroppar finns i hud, lungor och slemhinnor. När kroppen kommer i kontakt med ämnen som pollen, djurallergener eller svampsporer produceras IgE-antikroppar som skickas ut för att angripa de främmande substanserna.
Människor med allergier har ofta förhöjda nivåer av IgE i blodet. Antikroppen utlöser frisättningen av histamin, vilket orsakar de typiska allergisymtomen som nässelfeber, rinnande näsa och astmaliknande besvär. IgE spelar dessutom en roll i kroppens försvar mot parasitinfektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online