Hydrocefalus, ofta kallat "vatten i hjärnan", är en medicinsk term som beskriver ett tillstånd där hjärnans ventriklar fylls med för mycket vätska. Hjärnan ska normalt innehålla en viss mängd vätska, men när vätskemängden blir för stor kan det uppstå ett onormalt tryck som allvarligt kan försämra blodflödet och hjärnans funktion.
Det finns två huvudtyper av hydrocefalus: medfödd och förvärvad. Medfödd hydrocefalus finns vid födseln och kan exempelvis bero på en medfödd missbildning. Förvärvad hydrocefalus kan istället utvecklas efter en skada på hjärnan.
Posthemorragisk hydrocefalus är närmast kopplad till den förvärvade formen. Termen beskriver den vätskeansamling i hjärnan som uppstår efter en skada samt den efterföljande blödning som skadan orsakar. Vanliga symtom är huvudvärk, illamående, kräkningar och suddig syn. Det finns idag ingen botande behandling för hydrocefalus, men med rätt vård går det att lindra symtomen och hantera tillståndet effektivt.
Kontakta anhöriga och ta reda på om det finns någon familjär förekomst av medfödd eller förvärvad hydrocefalus. Även om posthemorragisk hydrocefalus inte betraktas som en ärftlig sjukdom bör du ändå berätta för din läkare om alla medicinska besvär du lider av eller lidit av tidigare. Vårdpersonalen behöver känna till din bakgrund för att kunna ställa en korrekt diagnos. Tänk också på att andra tillstånd, exempelvis spina bifida (ryggmärgsbråck) och hjärnhinneinflammation (meningit), kan ha samband med både medfödd och förvärvad hydrocefalus.
Posthemorragisk hydrocefalus kan vara livshotande och förvärras successivt över tid. Låt därför undersökas av en läkare eller neurokirurg så snart som möjligt. En neurolog kommer troligen att utföra ett eller flera av följande tester: datortomografi (CT), magnetkameraundersökning (MRI), isotopcisternografi eller lumbalpunktion (spinaltap). Bildtagningarna visar om hjärnans ventriklar har utvidgats, medan de övriga testerna avgör om en operation kommer att behövas.
Vissa fall av posthemorragisk hydrocefalus kan behandlas med läkemedel såsom acetazolamid eller furosemid, vilket minskar det tryck som överskottsvätskan utövar på hjärnan. Denna typ av behandling hjälper till att lindra trycket från vätskan och främjar en bättre vätskebalans i hjärnan.
Undersök om endoskopisk tredje ventrikulostomi (ETV) eller shuntoperation kan användas för att behandla tillståndet. Detta är två kirurgiska ingrepp som kan omdirigera eller till och med tömma överskottsvätska från problemområdena. Eftersom dessa operationer ibland kan ge allvarliga biverkningar eller komplikationer är det viktigt att diskutera riskerna noggrant med din läkare innan du väljer att genomgå en operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online