Sigmoid volvulus: Symtom, diagnostik och kirurgisk behandling

Sigmoid volvulus: En kirurgisk akutfall

Sigmoid volvulus är en vridning av sigmoidkolonen på sitt mesenterium, vilket orsakar sluten-loop-obstruktion och vaskulär kompromiss. Det står för 5–10 % av tjocktarmsobstruktioner och är vanligare hos äldre, institutionaliserade eller neurologiskt påverkade patienter.

Klinisk presentation

• Bukdistension (ofta massiv)
• Kolikartad buk smärta
• Illamående/krökningar (sent tecken)
• Absolut obstipation / obstipation
• Tympansk buk, minimal ömhet initialt
• Tecken på peritonit/sepsis vid ischemi/perforation (sent)

Diagnostik

• Bukröntgen: "Kaffeböna"-tecken — massivt utvidgad sigmoidbåge från bäcken, mediala väggar sammanfallna.
• CT Buk/Beck (med kontrast): Guldstandard — visar "virvel-tecken" av vridet mesenterium, övergångspunkt, väggförtjockning/iskemi.
• Kontrastenema: "Fågelnäbb"-avtagning vid vridplats; terapeutisk reduktion möjlig men risk för perforation.

Behandlingsalgoritm

1. Icke-operativ reduktion (om ingen peritonit/iskemi): Rigid sigmoidoskopi med dekompression/flatusrör placering. Succésats 60–90 %. Rör kvar 24–48 tim.
2. Elektiv resektion (efter dekompression): Sigmoidkollektomi med primär anastomosis (föredraget) eller Hartmanns procedur (ändkolostomi) om hög risk. Laparoskopisk tillvägagångssätt är standard när det är möjligt — mindre smärta, snabbare återhämtning.
3. Akut kirurgi (vid ischemi, perforation, misslyckad reduktion): Resektion med anastomosis eller stoma. Högre morbiditet/dödlighet.

Kirurgiska tillvägagångssätt

Prognos

• Recidiv efter reduktion ensam: 40–60 % → elektiv resektion rekommenderas.
• Dödlighet: <5 % elektiv; 15–30 % akut.
• Postoperativt: Övervaka anastomotisk läckage, ileus, stoma-komplikationer.

Tidig igenkänning och tidig intervention är nyckeln. Dekompression köper tid; definitiv resektion förebygger recidiv.