Viktiga interventioner implementerade
1. BSE-övervakning och djuridentifiering
- Obligatorisk testning av nötkreatur över 30 månader (EU) eller riskgrupper (USA).
- Nationella identifieringssystem (örmärken, pass) som möjliggör spårbarhet från födelse till slakt.
2. Foderförbud (Den kritiska interventionen)
- Idisslare-till-idisslare foderförbud (1988 UK, 1997 USA/Kanada, 2001 EU utvidgat).
- Förbud mot djurisk kött- och benmjöl (MBM) i idisslarefoder.
- Senare "totalt foderförbud": MBM förbjuden i all foder till odlade djur (EU 2001).
3. Borttagning av specificerat riskmaterial (SRM)
- Hjärna, ryggmärg, ögon, mandlar och distala ileum borttaget vid slakt och uteslutet från människors och djurs matkedja.
4. Handelrestriktioner
- Importförbud på levande idisslare, kött och MBM från BSE-drabbade länder.
- WOAH (OIE) riskstatuskategorier (försumbar, kontrollerad, obestämd) reglerar internationell handel.
5. Offentlig kommunikation
- Transparent fallrapportering, riskbedömningar och livsmedelssäkerhetsförsäkringar.
- Märkning och återkallande system för kontaminerade produkter.
6. Forskning & Innovation
- Snabbdiagnostiska tester (Western blot, ELISA, PMCA).
- Prionbiologisk forskning, genetisk resistensavel (t.ex. ARR fårgenotyp).
- Instrumentdecontamineringsmetoder.
7. Bondekompensation
- UK: Över £4 miljarder betalt för avskaffning och marknadsförluster.
- Andra länder: Ersättningsprogram för drabbade producenter.
8. Internationell samordning
- WOAH, WHO och FAO harmoniserar standarder, delar data och bygger kapacitet globalt.
Resultat
Klassisk BSE har nästan utrotats i många länder; atypisk (H-typ, L-typ) BSE förekommer sporadiskt. Variant CJD (vCJD) fall toppade runt 2000 och är nu sällsynta. Livsmedelssäkerhet har återställts genom flerlager, vetenskapsbaserade kontroller.
