1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur behandlas astma?

```html

Hur behandlas astma?

Astma är en kronisk sjukdom som kräver rätt kombination av behandling och goda vanor. Det finns i grunden två huvudtyper av astmaläkemedel: snabbverkande akutmediciner, som lindrar symptom direkt när ett anfall kommer, och långtidsverkande kontrollläkemedel, som förebygger besvär över tid.

Snabbverkande läkemedel (akutbehandling)

Snabbverkande läkemedel är bronkdilaterare, alltså luftrörsvidgande mediciner. De verkar genom att slappna av muskulaturen runt luftvägarna, vilket gör att de öppnas och du kan andas lättare inom några minuter. Dessa läkemedel tas oftast via en doseraerosol (inhalator) eller en förstoftare (nebulisator).

Om du behöver använda din akutmedicin allt oftare är det ett tecken på att astman inte är tillräckligt väl kontrollerad – kontakta då din läkare för att se över behandlingen.

Exempel på snabbverkande läkemedel:

  • Salbutamol/albuterol (ProAir HFA, Proventil HFA, Ventolin HFA)
  • Levalbuterol (Xopenex HFA)
  • Pirbuterol (Maxair Autohaler)
  • Terbutalin (Brethine)

Långtidsverkande kontrollläkemedel

Kontrollläkemedel hjälper till att förebygga astmaanfall genom att minska inflammationen i luftvägarna. De tas vanligtvis dagligen, oavsett om du har symptom eller inte, och administreras via doseraerosol eller förstoftare. Långverkande betastimulerare (LABA) ska alltid användas i kombination med inhalerade kortikosteroider, eftersom de ensamma kan öka risken för allvarliga astmaanfall.

Exempel på långtidsverkande kontrollläkemedel:

  • Inhalerade kortikosteroider (ICS) – exempelvis budesonid (Pulmicort), ciklesonid (Alvesco), flutikason (Flovent HFA, Advair HFA), mometason (Asmanex HFA) och triamcinolon (Azmacort)
  • Långverkande betastimulerare (LABA) – exempelvis formoterol (Foradil, Perforomist HFA), salmeterol (Serevent Diskus) och vilanterol (Anoro Ellipta, Breo Ellipta)
  • Leukotrienmodifierare – exempelvis montelukast (Singulair), zafirlukast (Accolate) och zileuton (Zyflo)
  • Orale kortikosteroider – exempelvis prednison, oftast som kortkurva vid svåra besvär

Andra behandlingsformer vid astma

  • Allergivaccination: Allergenspecifik immunterapi kan minska din överkänslighet mot utlösare som pollen, kvalster och pälsdjursallergen, vilket i sin tur kan lindra astmasymtomen.
  • Lungrehabilitering: Ett strukturerat tränings- och utbildningsprogram som hjälper dig att förbättra andningsfunktionen, öka din kondition och hantera sjukdomen bättre i vardagen.
  • Livsstilsförändringar: Att undvika triggers som tobaksrökning, passiv rökning och andra allergen minskar risken för astmaanfall. En hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet kan också förbättra dina symtom och din lungfunktion.

Ta alltid hjälp av din läkare för att ta fram en individuell astmabehandlingsplan som passar just dina behov och din livssituation. Följ planen noggrant och återkom regelbundet för uppföljning så att behandlingen kan anpassas efter hur din astma utvecklas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online