Järnkarbonat är ett mineral som förekommer i grunda sedimentära avlagringar. Fyndigheter återfinns i många delar av världen. Mineralet är ofta känt som siderit när det betraktas som ett mineralexempel för samlingar, eller som järn(II)karbonat när det används inom medicinen. Historiskt har det använts för att behandla neuralgiska besvär. Numera används det främst som källa till järnmalm eller som uppskattat samlarmineral.
Järnkarbonat förekommer i flera olika former och färger. Mineralet kan variera från klumpar av fiberliknande, ogenomskinliga lozenger till ömtåliga, halvgenomskinliga fjäll som bildar täta kluster. Det kan likna gyllenbruna sockerklumpar eller grågyllene, koralllika kristaller. Färgskalan omfattar grått, gult, brunt, gulbrunt, rödbrunt och grönbrunt.
Järnkarbonat är utbrett över USA, Sydamerika och Europa. Det innehåller 48 procent järn och räknas som ett värdefullt järninnehållande mineral. Det har länge varit en betydelsefull källa till järnmalm i Storbritannien, men har inte utnyttjats som malm i samma utsträckning i Amerika.
Under sitt alternativa namn järn(II)karbonat har mineralet använts för att behandla järnbristanemi. På 1800-talet ansågs järnkarbonat vara ett verksamt botemedel mot neurologiska tillstånd som idag behandlas med antiepileptiska läkemedel och muskelavslappnande preparat. Järnkarbonat blir magnetiskt när det upphettas, och vissa forskare under 1800-talet var fascinerade av magnetismens effekter och trodde att den besatt helande egenskaper.
Läkare använde stora doser av mineralet för att behandla tic douloureux, även kallad trigeminusneuralgi. Symtomen på detta plågsamma tillstånd var stickande, skärande smärtor på ena sidan av ansiktet. Behandlingen hyllades som framgångsrik, men resultaten kan i själva verket ha berott på spontan tillfriskning – eftersom behandlingen sträckte sig över flera månader kunde patienterna må bättre under denna period helt utan medicinsk intervention. Järnkarbonat användes också som botemedel mot korea, eller Sankt Veits dans, en sjukdom som orsakade konvulsiva, okontrollerade rörelser hos de drabbade. Patienterna fick då stora doser av järn(II)karbonat.
Som samlarmineral är järnkarbonat oftast känt under namnet siderit. Det finns i en mångfald av former och nyanser, allt från matta, off-white och ogenomskinliga klumpar till mer attraktiva och välutvecklade kristallformer. Mineralet säljs både som slipade ädelstenar och i sitt naturliga skick som klumpar eller massor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online