En "hårig" eller belagd tunga är ett relativt vanligt besvär som sällan hänger samman med någon allvarlig sjukdom. Tungans översta lager har en beläggning, ibland kallad biofilm, som består av keratin samt en ansamling av bakterier, mögel, slemsubstanser och matrester. Keratinets fibrösa strukturproteiner fungerar som skyddande döda celler som skyddar nya celler medan de bildas. Keratin är en huvudbeståndsdel i hår, hud, naglar och tänder – samma material som bildas på händerna när man får valkar. Även om en belagd tunga oftast är ofarlig kan de många mikroorganismer som lever där utgöra potentiella patogener som orsakar infektioner och halitos (dålig andedräkt).
Förekomsten av luden, hårig, vit, gul, brun eller svart tunga hänger direkt samman med mängden keratin som samlas på personens tunga. I samband med ätande avlägsnas keratinet normalt och sväljs ner, samtidigt som en motsvarande mängd nybildas. När inte tillräckligt mycket keratin avlägsnas genom att man äter, ansamlas det i stället, vilket stör balansen och ger upphov till en färgad eller belagd tunga.
Enligt American Academy of Oral & Maxillofacial Pathology (AAOMP) kan heta drycker, rökning och andra irritationsmoment leda till ökad keratinproduktion. En belagd tunga kan se vit, gul, brun eller svart ut; färgen beror på att olika bakterier bildar pigment under sin tillväxt. En vit tunga, ibland kallad svampinfektion i munnen (muntorsk), kan bero på en överväxt av jästsvampen candida, vilket ofta förknippas med astma, diabetes eller medicinering. Inflammation i papillerna (smaklökarna) på grund av dålig munhygien, vätskebrist eller rökning kan också ge en vit beläggning. En gul tunga orsakas av en bakteriell inflammation som frigör ett gult kemiskt ämne i papillerna. Svart eller brun tunga beror på en bakteriell överväxt som ger tungan ett mörkt, ludet utseende. Hårig tunga är en svårare form av belagd tunga, eftersom den skapar förlängda, hårlika keratinutskott på smaklökarna.
God munhygien är det mest effektiva sättet att kontrollera en belagd tunga. Regelbunden borttagning av ansamlad keratin, mikroorganismer och bakterier minskar beläggningen betydligt. En tungskrapa, spatel eller bomullspinnar kan användas dagligen för att hålla tungan fräsch och rosa. Genom att fysiskt avlägsna det missfärgade yttersta lagret minskar både de sjukdomsalstrande bakterierna och graden av halitos.
Det hjälper också att sluta med vanor som irriterar tungan, exempelvis att äta tortillachips eller dricka heta drycker. Att kort borsta tungan med en svag blandning av bikarbonat, 3-procentig väteperoxid och vatten kan även avlägsna beläggningen – men för att undvika irritation får lösningen inte ligga kvar på tungan längre än 15 sekunder. Tungskrapning lossar döda, illaluktande keratiniserade celler och skapar utrymme för tillväxt av nya, friska celler.
Även om en belagd tunga oftast är ofarlig kan den ibland tyda på ett allvarligt medicinskt problem. Har du vita fläckar, ränder eller prickar på tungan är det viktigt att kontakta en läkare eller tandläkare. Vita fläckar eller sår på tungan, kinderna eller tandköttet kan vara ett tecken på leukoplaki, ett förstadium till muncancer. Leukoplaki är vanligt bland regelbundna rökare och andra tobaksanvändare.
Hårig leukoplaki – smärtfria, luddiga vita fläckar på tungans sidor – kan vara ett tidigt varningstecken på hiv-infektion. Leukoplaki kan även uppstå efter en benmärgstransplantation eller hos en person med nedsatt immunförsvar. Vita ränder eller prickar på tungan, läpparna, kinderna eller tandköttet kan indikera lavplanus (lichen planus), en inflammatorisk sjukdom som kan orsaka klåda och smärtsamma sår i munnen. En gul tunga kan vara ett tecken på tuberkulos, sura uppstötningar, matsmältningsbesvär, malabsorptionssyndrom samt lever- eller gallblåseproblem. Kanadensiska läkare som arbetade i Bolivia rapporterade dessutom ett samband mellan belagd tunga och tyfoidfeber.
Sök vård om en belagd tunga kvarstår i mer än två veckor trots tungskrapning och god munhygien, eller om besvären åtföljs av smärta eller svullnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online