Efter kolonkirurgi kan svullnad i de nedre extremiteterna eller runt ljumsken uppträda. I vissa fall blir svullnaden så kraftig att den drabbade kroppsdelen känns ovanligt tung. Även om diagnosen i början kan vara osäker beror tillståndet sannolikt på något som kallas lymfödem – en följd av skador på lymfknutorna under operationen. Lymfödem kan bli långvarigt och är ofta svårt att behandla, eftersom ytterligare kirurgiska ingrepp riskerar att skada lymfsystemet ännu mer.
Tjocktarmen (kolon) är en del av stora tarmen – den tarmavsnitt som tar upp vatten och näringsämnen från maten innan innehållet passerar vidare till ändtarmen och slutligen lämnar kroppen som avföring. Kolonkirurgi, så kallad kolektomi, utförs oftast vid koloncancer men kan även användas för att behandla ulcerös kolit.
Syftet med operationen är att ta bort den del av tjocktarmen där en tumör har upptäckts, så att endast frisk vävnad lämnas kvar. Vid en anastomos återförenas de friska tarmdelarna med hjälp av suturer eller häftklammer, vilket återställer tarmens funktion. Ett alternativ är kolostomi, där tarmdelen som leder ned från magen kopplas via en öppning i bukväggen till en extern kolostomipåse som samlar upp avföringen.
Lymfsystemet är en viktig del av kroppens immunförsvar. Det består av lymfknutor och de lymfkärl som förbinder dem, och skyddar kroppen genom att bekämpa cancerceller och bakterier. När lymfknutor tas bort eller skadas – något som kan ske i samband med bukkirurgi – kan lymfvätska ansamlas i den omgivande vävnaden. Detta drabbar särskilt de nedre extremiteterna och leder till tyngdkänsla, kraftig svullnad och ibland missfärgning av huden.
Ett vanligt resultat av skadade lymfknutor efter kolonkirurgi är just lymfödem. Tillståndet utvecklas gradvis och börjar ofta med diffusa symtom, exempelvis en känsla av tyngd i benen. Diagnosen ställs vanligtvis genom att läkaren följer svullnadens utveckling över tid. Det går även att mäta omfattningen av vätskeansamlingen i vävnaden.
Icke-invasiva behandlingar av lymfödem inkluderar manuell lymfmassage, skonsam fysisk aktivitet samt användning av kompressionsplagg som stödjer vätskedräneringen. I mer allvarliga fall kan lymfvätska dräneras från det drabbade området. Den förtjockade vävnad som fångar vätskan kan i vissa fall tas bort genom kirurgi, men ett sådant ingrepp medför risk för ytterligare skador på lymfsystemet och kan förvärra tillståndet.
Svullna extremiteter efter operation kan också ha andra orsaker, exempelvis nedsatt cirkulation till följd av inaktivitet under återhämtningen, eller venös obstruktion orsakad av blodproppar. I ett tidigt skede kan det därför vara svårt att skilja lymfödem från andra former av svullnad, vilket gör noggrann medicinsk utredning viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online