Musladin-Lueke syndromet (MLS) hos beagle – symtom, DNA-test och ärftlighet

Musladin-Lueke syndromet, ofta förkortat MLS, är en muskelsjukdom som drabbar många beaglar. Sjukdomen visar sig vanligtvis i någon form tidigt i hundens liv. MLS är en genetisk sjukdom, men med god kunskap om tillståndet i förväg kan djurägare bättre hantera de problem som så småningom kan uppstå.

Historia

Musladin-Lueke syndromet identifierades för första gången i början av 1990-talet av Dr. Tony Musladin, Dr. Judy Musladin och Ada Lueke. Syndromet fick sitt namn efter dessa tre personer, och omfattande genetisk forskning har sedan dess fortsatt vid University of California Davis.

Beskrivning

MLS hos beagle är en genetisk sjukdom som ofta ger tydligt igenkännbara tecken redan hos valpar så unga som tre veckor. Tillståndet påverkar flera kroppssystem, och när de synliga tecknen väl visar sig tenderar symtomen att förvärras gradvis tills valpen är omkring ett år gammal. Hos de flesta hundar stabiliseras tillståndet då. MLS orsakas av en muterad gen och drabbar hundar som har två kopior av denna gen.

Symtom

Beaglar med MLS har normalt korta yttre tår, vilket gör att de går mer upprätt än normalt på framtassarna. Alla fyra tassar är vanligtvis påverkade, men det är inte alltid fallet – ibland rör det sig bara om en eller två tassar. Många beaglar med MLS känns också hårda eller stela i kroppen, beroende på den strama hud, de senor och de muskler som påverkas av sjukdomen. Andra typiska symtom är ett avvikande utseende av svans och huvud.

DNA-test

DNA-tester för MLS hos beagle finns kommersiellt tillgängliga. Testkiten beställs från UC-Davis Veterinary Laboratory och ger tre olika resultat:

• N/N – hunden varken har MLS eller bär på genen.
• N/MLS – hunden är inte själv påverkad, men bär på genen.
• MLS/MLS – hunden är påverkad av MLS.

Gener och avel

Resultaten av DNA-testet ger uppfödare en bättre bild av vad de kan förvänta sig i aveln. Två genetiskt fria hundar får endast friska valpar som inte bär på genen alls. Om en av hundarna är anlagsbärare blir ungefär hälften av valparna bärare av genen. Paras två hundar som båda är bärare riskerar minst 25 procent av valparna att drabbas av MLS, medan ytterligare cirka 50 procent blir bärare.

Genom att låta testa alla avelsdjur innan parning kan uppfödare aktivt minska spridningen av MLS inom rasen och bidra till friskare beaglar i framtiden.