Ett bråck uppstår när ett organ eller fettvävnad tränger ut genom en svag punkt i den vävnad eller hinna som normalt håller det på plats. Många tror att bråck bara uppstår när man lyfter mycket tunga föremål, men så är inte fallet. Ett bråck kan faktiskt uppstå vid lyft av praktiskt taget vad som helst, eller till följd av allt som utsätter kroppen för fysisk belastning.
Ofta kan en läkare trycka tillbaka bråcket på plats manuellt. I mer allvarliga fall krävs dock kirurgi för att reparera bukväggen och förhindra att bråcket återkommer. Nedan går vi igenom de vanligaste typerna av bråck, hur de känns igen och vilka behandlingsalternativ som finns.
Ljumskbråck är en av de absolut vanligaste bråcktyperna och förekommer cirka 75 procent oftare hos män än hos kvinnor. Det finns två olika varianter: indirekt och direkt ljumskbråck. Ett indirekt bråck visar sig som en utbuktning i området runt pungen (skrotum), medan ett direkt bråck uppstår i samma region men vanligtvis inte tränger ner i pungen. Typiska symtom är en synlig knöl i ljumsken som ofta blir större vid ställning, hosta eller ansträngning.
Ett lårbråck uppstår när tarmen glider ner längs den smala passage där lårkärlen går från hjärtat mot benen. Passagen är normalt för trång för att ett bråck ska kunna bildas, men ibland kan den vidgas och släppa igenom tarmen. Denna typ av bråck är vanligare hos kvinnor än hos män och medför en högre risk för att bli inkarcererat, det vill säga att tarmen fastnar och inte kan tryckas tillbaka på plats. Detta gör lårbråck till en av de mer allvarliga bråcktyperna som ofta kräver akut kirurgisk åtgärd.
Navelbråck uppstår oftast hos nyfödda barn och märks när naveln buktar ut, eftersom bukväggen inte stängts helt under fosterutvecklingen som den normalt gör. Bukorganen trycker då genom öppningen och skapar ett litet bråck som vanligtvis är helt smärtfritt. Navelbråck kan även drabba gravida kvinnor eller kvinnor som nyligen har fött barn, eftersom bukväggen då utsatts för stort tryck. Hos barn läker bråcket oftast av sig självt inom några år och ingen behandling behövs.
Ett ärrbråck uppstår efter bukkirurgi som har försvagat bukväggen i området kring operationssåret. Även om detta bråck i regel kan repareras relativt enkelt, återkommer det ofta eftersom vävnaden alltid förblir svagare än den ursprungliga. Risken ökar om såret infekteras eller om man belastar kroppen för tidigt efter operationen.
Medan många bråck är tämligen vanliga är obturatorbråcket ovanligt och drabbar främst äldre kvinnor. Det uppstår när organ eller vävnad tränger genom en öppning i bäckenbenet. Eftersom ingenting syns utanpå kroppen kan bråcket vara svårt att upptäcka. Symtomen liknar ofta förstoppning och kan även inkludera illamående och kräkningar. Misstänks ett obturatorbråck krävs oftast bilddiagnostik, exempelvis datortomografi, för att ställa diagnos.
Epigastribråck uppstår i mitten av buken, ovanför naveln, där bukväggen naturligt är något tunnare. De orsakas nästan alltid av fettvävnad snarare än tarmar och är oftast smärtfria. Denna typ av bråck finns ofta med från födseln och kan läka av sig själv. Om bråcket dock inte läker inom några veckor eller månader kan kirurgi bli nödvändig. Operation på spädbann skjuts vanligtvis upp tills barnet är omkring två år gammalt, såvida inte komplikationer uppstår tidigare.
Kontakta vården om du upptäcker en utbuktning som inte försvinner, särskilt om den gör ont, ökar i storlek eller förändras i färg. Sök akut vård om du får kraftiga smärtor, illamående, kräkningar eller om bråcket blir rött och ömt – detta kan tyda på att tarmen har klämts fast och behöver opereras omgående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online