Att magen växer med åren – den så kallade "medelålderskilen" – är en vanlig källa till oro, både för utseendets skull och för hälsan. Överskottsfett runt buken har kopplats till en ökad risk för flera allvarliga sjukdomar. Den goda nyheten är att fettansamlingen som kommer med åldern går att vända med rätt kost och träning.
För kvinnor i synnerhet tenderar andelen fett i förhållande till kroppsvikten att öka i medelåldern. Under klimakteriet samlas extra kilon särskilt runt midjan, när fettlagringen börjar gynna överkroppen istället för höfter och lår. Fett på underkroppen, som ger ett päronformat utseende, är underhudsfett. Bukfett, som ger ett äppelformat utseende, består till största delen av visceralt fett.
Arv och hormoner är två faktorer som påverkar var fettet lagras. Forskare har identifierat ett flertal gener som styr hur många fettceller en person utvecklar och var de placeras i kroppen. Dessutom har minskad östrogenproduktion och en ökad andel androgener (manliga hormoner) i förhållande till östrogen under klimakteriet kopplats till högre nivåer av kortisol. Kortisol är ett stresshormon som främjar ansamling av just bukfett.
Var fettet hamnar gör stor skillnad för hälsan, enligt en artikel från december 2006 i Harvard Women's Health Watch. Bukfett, eller visceralt fett, utgör ett större hälsoproblem än underhudsfett. Underhudsfett kan man ta tag i med handen, medan det viscerala fettet ligger djupt inne i bukhålan och fyller utrymmena mellan organen. Visceralt fett är kopplat till metabola störningar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes samt, hos kvinnor, bröstcancer och behov av gallblåseoperation.
Tidigare ansågs kroppsfett vara enbart ett energilager som väntade på att användas, men forskning visar nu att fettceller – och bukfettsceller i synnerhet – är biologiskt aktiva. De producerar hormonerna leptin och adiponektin samt cytokiner, ämnen från immunförsvaret som främjar insulinresistens och en låggradig kronisk inflammation. Dessa och andra biokemiska ämnen påverkar cellernas insulinkänslighet, blodtrycket och blodets koagulering negativt.
Den goda nyheten är att mycket kan göras för att bekämpa bukfettet. Mellan 30 och 60 minuters regelbunden fysisk aktivitet med måttlig intensitet är utgångspunkten för att kontrollera vikten och bukfettet. Styrketräning kan också hjälpa. Ät magra proteiner och komplexa kolhydrater som frukt, grönsaker och fullkorn, och håll koll på portionstorlekarna. Att kraftigt minska kaloriintaget kan däremot tvinga kroppen in i svältläge, vilket saktar ner ämnesomsättningen och faktiskt gör att kroppen lagrar fett mer effektivt senare, enligt Harvard Women's Health Watch.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online