Penicillin är en form av antibiotika som kan hämma tillväxten av andra organismer. Upptäckten gjordes 1928 av Alexander Fleming efter att han odlade Staphylococcus aureus och noterade att okända sporer hindrade bakteriernas utveckling. Sedan dess har fler än 3 000 olika typer av antibiotika upptäckts. Antibiotika bildas naturligt av mikroorganismer, växter och djur, men endast en liten andel av dessa substanser används inom medicinen. Penicillin tillhör gruppen beta-laktamer och räknas som ett av de äldsta och mest betydelsefulla antibiotikamedlen i medicinhistorien.
Penicillinantibiotika bildas genom de kovalenta bindningarna mellan aminosyrorna cystein och valin. Den mest potenta formen i penicillinklassen är penicillin G. Trots att det är det starkaste derivatet delar det samma svagheter som övriga penicillintyper. Dessa antibiotika är endast effektiva mot grampositiva bakterier, tas upp dåligt i blodet, och vissa bakterier har utvecklat enzymer som inaktiverar läkemedlet. Överanvändning av penicillin är en av huvudorsakerna till att även en mycket effektiv antibiotika med tiden förlorar sin kraft.
Penicillinantibiotika bekämpar bakterier genom reaktioner som hämmar bildningen av mikrobens cellvägg. När bakterien inte kan skapa en korrekt utformad cellvägg kan vätska tränga in i cellen och få den att sprängas. Detta är den mekanism som penicillin använder för att förstöra bakterier i människokroppen.
Grampositiva bakterier har en tjock cellvägg som till största delen består av cellulosa och sockerenheter. Cellulosan och polysackariderna är tvärkopplade och bildar ett nätverk med ett fast skelett. Innan bakterien hunnit bygga upp detta skelett hämmar penicillinet det enzym som katalyserar reaktionen och ersätter slutprodukten med en defekt aminosyra. Utbytet är irreversibelt, vilket gör att bakteriecellen inte kan skydda sin inre struktur mot osmotiskt tryck. Vatten strömmar in i cellen, cellväggen spricker och cellen förstörs. Eftersom djurs och människors celler saknar cellvägg påverkas endast bakterier av penicillinet – inte värden.
Bakterieceller muterar ofta, vilket innebär att upptäckten av penicillin också har lett fram till resistenta bakteriestammar. Bakterier har utvecklat penicillinas – enzymer som bryter bindningen i penicillinets aktiva ring och därmed gör läkemedlet verklöst. Bakteriernas anpassning mot penicillin har dessutom gjort att vissa stammar blivit resistenta mot andra typer av antibiotika, något som idag utgör ett allvarligt hot inom sjukvården.
Uppskattningsvis dör 300 till 500 personer varje år till följd av penicillinallergi. Patienter som är allergiska mot penicillin riskerar att drabbas av anafylaktisk chock, ett akut tillstånd som orsakar blodtrycksfall, inflammation i luftvägarna och svag puls. Reaktionen uppstår när penicillin binder till kroppens immunreceptorer och utlöser ett IgE-medierat inflammatoriskt svar. Därför är det viktigt att alltid informera vårdpersonal om känd penicillinallergi innan behandling påbörjas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online