En incentivespirometer är en medicinsk apparat som mäter volymen luft som andas ut från lungorna. Den används av personer som behöver träna upp sin lungfunktion, exempelvis patienter som återhämtar sig efter en operation, där djup andning uppmuntras för att förebygga hypostatisk pneumoni (staspneumoni). Apparaten används även av personer med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Vid inandning strömmar luft in i lungorna och passerar genom luftrören, som blir allt smalare och slutligen mynnar ut i små druvlika klungor som kallas alveoler (lungblåsor).
Det är genom de tunna väggarna i dessa alveolära säckar – mindre än ett saltkorn – som gasutbytet sker: koldioxid lämnar blodet samtidigt som syre tas upp i blodet. Normal andning innefattar då och då suckar, gäspningar eller mycket djupa andetag. Detta expanderar lungorna helt och pressar luft ända ut i alveolerna. Gäspning är alltså en naturlig del av andningsmönstret.
Muskler som påverkas av en kirurgisk ingrepp är svaga och mindre effektiva tills de helt läkt. Om det gäller muskler i bröst eller buk kan patienter efter operationen tveka att andas djupt på grund av obehag eller smärta. Det kan leda till att sleml samlas i lungorna, eller till och med att en del av lungan kollapsar (atelektas), vilket ökar risken för bröstinfektion.
Tidskriften Respiratory Care Journal beskriver att incentivespirometern är utformad för att hjälpa användaren att efterlikna suckar och gäspningar samt att andas jämnt och djupt.
Visuella indikatorer på apparaten visar när maximal inandning har uppnåtts. Användaren andas in tills indikatorn nått sin högsta punkt, håller andan i minst fem sekunder och andas sedan ut först när indikatorn återgått till noll. Övningen upprepas minst fyra till fem gånger per timme.
Tack vare de visuella indikatorerna kan patienten själv bedöma och förbättra sin andningsteknik.
Feber är en del av kroppens naturliga reaktion på infektion.
De virus och bakterier som orsakar infektioner trivs vid 37 grader Celsius, den normala kroppstemperaturen. När temperaturen stiger skapas en ogynnsam miljö för smittämnet, samtidigt som kroppens immunförsvar aktiveras för att bekämpa inkräktarna.
Forskningen kring incentivespirometrar (IS) är splittrad.
En litteraturöversikt vid University of Western Ontario drog slutsatsen att befintliga data inte visar att spirometri minskar postoperativa lungkomplikationer efter thorax- eller bukkirurgi. Forskning vid Örebro universitetssjukhus i Sverige kom dock fram till motsatt resultat: djupandningsövningar, med eller utan spirometri, minskar faktiskt sådana komplikationer.
American Physical Therapy Association konstaterade att användning av IS gav nytta för cirka 12 procent av patienterna i deras studie. Man identifierade också ett problem med efterlevnad: när patienter lämnas att använda spirometern på egen hand missar de ofta träningspassen, och apparaten placeras ibland utom räckhåll av vårdpersonalen.
Agostini och kollegor slog fast att "regelbunden fysioterapi fortfarande är den mest effektiva metoden för att främja patientens återhämtning och undvika postoperativa komplikationer".
Dagens forskning om användning av IS före och efter operation ger inte något entydigt svar, och det finns inga bevis för att apparaten direkt påverkar feber. Anekdotiska rapporter från forum som Ultimate Nurse antyder visserligen en koppling, men debatten pågår.
Lungsstas är dock en känd orsak till både infektion och feber. Korrekt användning av incentivespirometer främjar lunginflation, vilket potentiellt kan förebygga stas och därmed infektion.
Sammanfattningsvis är det alltså möjligt att IS minskar risken för feber indirekt, genom att uppmuntra till djup andning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online