Gulsot, även kallad ikterus, kan uppträda vid en rad olika sjukdomstillstånd. Patienter med gulsot har gulaktig missfärgning av huden och sklera, det vill säga ögonvitorna. Tillståndet uppstår när nivåerna av bilirubin stiger i blodet – ett ämne som finns i de röda blodkropparna och som bildas när dessa bryts ned. Vid utredning av gulsot behöver läkaren beakta många olika diagnoser och orsaker.
Hemolytisk anemi innebär att röda blodkroppar bryts ner i onormalt hög grad. Nedbrytningen frisätter bilirubin, vilket leder till gulsot. Bland de tillstånd som bör övervägas finns ökad blödning och hematom, det vill säga blodansamlingar under huden. Hemolytisk anemi kan också bero på blodsjukdomar såsom sicklecellanemi (segelcellsanemi) och talassemi.
Gilberts syndrom är resultatet av en genetisk avvikelse som påverkar det leverenzym som omvandlar bilirubin till dess vattenlösliga form. Om bilirubin inte blir vattenlösligt kan det inte utsöndras via gallan och avföringen, varvid halterna i blodet stiger och gulsot uppstår. Enligt UpToDate för patienter drabbar Gilberts syndrom mellan 5 och 10 procent av befolkningen. Stress, infektioner och menstruation kan utlösa gulsot hos dessa patienter. Tillståndet är godartat och ofarligt, och symtomen går över av sig själva.
Obstruktion eller inflammation i gallgångarna kan också leda till förhöjda bilirubinnivåer. Gallsten kan exempelvis blockera gångarna, stoppa gallflödet och därmed utsöndringen av bilirubin. Pankreascancer kan ge upphov till gulsot om tumören växer in i pankreasgången (ductus choledochus). Exempel på inflammatoriska gallvägssjukdomar är primär skleroserande kolangit och primär biliär kolecystit.
Hepatit, det vill säga inflammation i levern, kan även den orsaka gulsot. Levern ansvarar för de kemiska processer som gör att bilirubin kan elimineras ur kroppen. Om leverfunktionen är nedsatt utförs inte dessa processer, och bilirubinet stiger i blodet. Sjukdomar som kan ge upphov till hepatit inkluderar alkoholhepatit, viral hepatit samt läkemedelsutlöst leverskada, exempelvis efter höga doser paracetamol (Tylenol).
Många nyblivna mammor får skjuta upp hemresan med sitt barn på grund av neonatal ikterus, det vill säga gulsot hos nyfödda. Det finns två huvudtyper: fysiologisk gulsot och bröstmjölksikterus. Fysiologisk gulsot beror på den ökade nedbrytningen av röda blodkroppar som sker efter födseln. I livmodern har fostret en särskild typ av hemoglobin som skiljer sig från den vuxnas. Efter födseln arbetar kroppen med att bryta ner och ersätta dessa celler, vilket leder till gulsot. Detta är en normal process som oftast avtar inom två till tre veckor. Bröstmjölksikterus kan drabba ammade spädbarn. Den troliga mekanismen är att ämnen i bröstmjölken stör eliminationen av bilirubin, vilket ger ett längre förlopp än hos de flesta barn.
Graviditet medför många hormonella och kemiska förändringar i kroppen. Intrahepatisk kolestas vid graviditet är ett tillstånd där gallflödet begränsas, bilirubin inte utsöndras och gulsot uppstår. Förhöjda östrogennivåer kan bidra till kolestasen. Gravida löper också ökad risk för gallsten. Akut fettlever under graviditet (AFLP) är en annan komplikation som kan ge gulsot. Mekanismen bakom AFLP är okänd. Tillståndet är ofta kopplat till preeklampsi – ett syndrom med högt blodtryck, förhöjt proteininnehåll i urinen och förhöjda leverenzymer. Behandlingen består i att förlösa kvinnan så snart som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online