Enligt National Institutes of Health (NIH) är reumatoid artrit (RA) en kronisk sjukdom som orsakar inflammation i lederna och den omgivande vävnaden. Sjukdomen kan även påverka andra organ, däribland hjärta och lungor. RA kräver vanligtvis kontinuerlig behandling som kombinerar läkemedel, sjukgymnastik, motion och i vissa fall kirurgi. Enligt Arthritis Foundation drabbar RA cirka 1,3 miljoner människor i USA.
Det finns idag ingen bot mot reumatoid artrit, och den exakta orsaken är fortfarande okänd. En tidig insatts kan dock fördröja skador på lederna och förbättra prognosen betydligt.
Symtomen på reumatoid artrit utvecklas ofta långsamt och förvärras gradvis över tid. Vanliga tecken är ömma, svullna och smärtande leder. Händerna kan se uppuffade och röda ut, och hårda vävnadsknutor (så kallade reumatoida noduler) kan bildas under huden på armarna. Morgonstelhet som varar i minst 30 minuter efter uppvaknandet är också typiskt, liksom viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet och feber.
Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD) förskrivs ofta redan i ett tidigt skede av RA för att begränsa ledskador. Dessa läkemedel kan också skydda omgivande vävnader från irreversibel skada. Metotrexat är det mest förskrivna DMARD-preparatet. Eftersom läkemedelsgruppen kan ge toxiska biverkningar krävs regelbundna blodprover under hela behandlingstiden.
Flera behandlingsalternativ kan hjälpa till att hålla inflammationen under kontroll:
Kortikosteroider kan förskrivas för att minska ledsvullnad och inflammation. COX-2-hämmare, exempelvis celekoxib, verkar genom att blockera ett inflammationsfrämjande enzym kallat COX-2. Eftersom denna typ av läkemedel har kopplats till stroke och hjärtinfarkt förses den med en varning från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
Ibland behövs kirurgi för att reparera svårt påverkade leder. Kirurgiska alternativ inkluderar artroplastik (ledprotes), senreparation eller borttagning av ledhinnan (synovektomi). Vid svår och framskriden RA kan en total knä- eller höftprotes bli nödvändig.
En fysioterapeut kan lära patienten rörlighetsövningar som bromsar förlusten av ledfunktion. Djupvärmebehandling, elektrisk stimulering, skenor och liknande hjälpmedel kan användas för att lindra smärta, ge stöd och skydda lederna samt förbättra rörligheten.
Personer med RA bör genomgå regelbundna blod- och urinprov för att följa hur effektiva läkemedlen är och om de orsakar biverkningar. I takt med att behandlingen av reumatoid artrit har utvecklats blir allvarliga komplikationer och svåra funktionsnedsättningar alltmer ovanliga. Idag kan många personer med RA leva ett i stort sett normalt liv.
Konsultera alltid din läkare innan du påbörjar eller ändrar någon behandling. Denna artikel är endast avsedd som allmän information.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online