Enligt Mayo Clinic är epilepsi en sjukdom i hjärnan som yttrar sig genom anfall. Anfall i sig är inte ovanliga, men epilepsi diagnostiseras först när en person drabbas av dem upprepade gånger. All epilepsi är dock inte densamma – det finns olika typer av anfall med olika orsaker.
När anfallen utgår från aktivitet i endast en del av hjärnan kallas de partiella anfall, enligt Mayo Clinic. Enkla partiella anfall är milda och påverkar bara de grundläggande sinnena. Medan vissa anfall innebär medvetslöshet kan ett enkelt partiellt anfall istället bestå av en förändrad upplevelse av lukt eller ljud. Ibland rör sig även armar eller ben ofrivilligt. Vid komplexa partiella anfall kan den drabbade hamna i ett transliknande tillstånd.
Generaliserade anfall drabbar hela hjärnan och är vanligtvis allvarligare än partiella anfall. De innebär ofta medvetslöshet och ofrivilliga kroppsrörelser. Vid vissa typer av generaliserade anfall, så kallade atoniska anfall, förlorar personen kontrollen över kroppen och faller till marken. De mest intensiva anfallen kallas stora anfall (grand mal), där den drabbades kropp rycker till, hen förlorar medvetandet och ofta även kissar på sig, enligt Mayo Clinic.
Vissa fall av epilepsi orsakas av skador, enligt Mayo Clinic. Personer som drabbas av huvudtrauma, till exempel i samband med en cykel- eller bilolycka, löper större risk att utveckla epilepsi. Även personer som fått hjärtinfarkt eller stroke – tillstånd som hindrar syret från att nå hjärnan – är mer benägna att insjukna. Dessutom beror cirka 20 procent av alla anfall hos barn på hjärnskador uppstådda före födseln, enligt Mayo Clinic.
Epilepsi går ofta i familjer, vilket tyder på att ärftlighet spelar roll. Personer med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, som autism och Downs syndrom, tenderar att ha en förhöjd risk för anfall. Även vissa sjukdomar, exempelvis hiv/aids, samt infektioner som ger svullnad i hjärnan gör att man blir mer mottaglig för anfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online