Tonsillerna, som sitter längst bak i svalget på varje sida, är en del av immunförsvaret och hjälper till att förhindra att infektioner och bakterier tränger in i kroppen. Det finns flera former av halsfluss (tonsillit), bland annat akut, viral, kryptisk samt kronisk kryptisk tonsillit. Den kroniska kryptiska formen kännetecknas av att besvären kommer och går i perioder. Även om medicinering kan lindra symptomen är det vanligaste behandlingsalternativet att tonsillerna opereras bort.
I takt med att tonsillerna fylls med bakterier och virus som orsakar infektionen uppstår smärta. Det kan bli svårt eller smärtsamt att svälja, äta och dricka. Andningen kan också påverkas eftersom tonsillerna svullnar upp. Att tala kan dessutom vara besvärligt, eftersom den kraftiga smärtan och svullnaden gör det svårt för tungan att röra sig fritt.
När infektionen förvärras kan febern stiga kraftigt, ibland upp mot 40–41 grader Celsius. Feber är kroppens sätt att bekämpa infektionen genom att höja kroppstemperaturen, men den kan vara mycket besvärlig och göra det svårt att sova. Under sjukdomens gång kan febern komma och gå i omgångar.
Tonsillerna svullnar när de infekteras och fylls med var och sekret från de bakterier och virus som orsakar sjukdomen. Även lymfkörtlarna i halsen svullnar ofta, vilket ger hela halsen och svalget ett svullet utseende.
Ett gult, grått eller vitt lager av var kan belägga tonsillerna. Denna ansamling är ett sekret från de bakterier som infekterat tonsillerna och tränger ut genom de små kryptor (gropar) som finns i tonsilvävnaden – därav namnet kryptisk tonsillit. Det leder ofta till dålig andedräkt och en sur eller obehaglig smak i munnen. Många som har detta variga sekret förlorar också aptiten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online