Njur- och urinledarsjukdomar: symtom, orsaker, diagnos och behandling

Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention lever idag 3,3 miljoner vuxna med en diagnostiserad njursjukdom, och miljontals fler går runt med tysta, odiagnostiserade problem med njurar och urinledare. Njursystemet tas ofta för givet – ända tills sjukdomen börjar störa de många livsviktiga funktioner det utför.

Betydelsen av friska njurar

Njur- eller urinledarsjukdom kan vara livshotande. Njurarna filtrerar bort avfall och föroreningar från blodet, bidrar till bildningen av röda blodkroppar, reglerar kroppens elektrolyt- och syrabalans samt utsöndrar hormoner. De är kanske mest kända för sin roll i urinbildningen: avfall leds i form av urin ner genom urinledarna till blåsan och lämnar sedan kroppen via urinröret.

Om denna process blockeras eller avbryts samlas avfallsprodukter upp i kroppen, produktionen av röda blodkroppar minskar och elektrolyt- och hormonbalansen rubbas – vilket snabbt kan få allvarliga konsekvenser för hela organismen.

Vanliga orsaker

Njursjukdom uppstår när njurarna skadas och inte längre fungerar som de ska. Den vanligaste orsaken är kronisk njursjukdom (CKD), som oftast beror på andra medicinska tillstånd som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, infektioner eller blockeringar i urinvägarna.

Njursjukdom kan även vara ärftlig och utvecklas enbart av genetiska skäl. Polycystisk njursjukdom (PKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av cystor som växer, gör att njurarna förstoras och successivt försämrar deras funktion.

Symtom att uppmärksamma

De vanligaste symtomen på njur- eller urinledarsjukdom inkluderar:

• Förändringar i urinen – frekvens, färg, mängd, svårighet att kissa eller blod i urinen
• Svullnad beroende på vätskeretention
• Trötthet och andnöd
• Klåda och hudutslag
• Metallisk smak i munnen eller så kallad "ammoniakanded"
• Illamående och kräkningar
• Yrsel och koncentrationssvårigheter
• Känsla av att frysa
• Smärta i ben, flank eller sidor

Ett allvarligt problem är att njurarna ofta redan är svårt skadade – och sjukdomen befinner sig i ett avancerat stadium – när symtomen först blir märkbara. Därför är regelbundna hälsokontroller extra viktiga för personer i riskzonen.

Hur ställs diagnosen?

Utredningen vid misstanke om njursvikt börjar med en fysisk undersökning, genomgång av familjehistoria och en bedömning av aktuella symtom. Därefter mäts blodtrycket och blodprover tas (BUN och kreatinin) för att kontrollera om avfallsprodukter har ackumulerats i blodet. Ett urinprov analyserar elektrolyter och visar om det finns blod eller protein i urinen – båda tecken på onormal njurfunktion.

För att bekräfta diagnosen kan även bilddiagnostik som datortomografi (CT) eller ultraljud av buken användas, liksom en biopsi där ett litet vävnadsprov från njuren undersöks i mikroskop.

Behandlingsmöjligheter

Behandlingen av njur- och urinledarsjukdom anpassas efter den underliggande orsaken och syftar till att hejda fortsatt försämring samt bevara den njurfunktion som återstår. Många fall kan hanteras med:

• Kostomläggning med kontroll av natrium- och proteinintag
• Läkemedel
• Regelbunden fysisk aktivitet för att sänka blodtrycket
• God blodsockerkontroll inom normala gränser

Vid svår eller total njursvikt kan mer ingripande åtgärder bli nödvändiga, exempelvis dialys – där blodet renas med konstgjorda medel – eller en njurtransplantation. Tidig upptäckt och rätt behandling kan göra stor skillnad för både livskvalitet och prognos.