Trakeoesofageal fistel (TEF) är ett allvarligt tillstånd som ofta förekommer tillsammans med andra medfödda missbildningar. Det upptäcks vanligtvis kort efter födseln, ibland redan under graviditeten genom ultraljud och andra diagnostiska undersökningar. TEF kräver alltid kirurgisk korrigering. Operationen utförs ofta redan några dagar efter födseln och innebär vissa risker för barnet. Prognosen är dock god för många barn som behöver TEF-operation, beroende på hur allvarliga eventuella andra missbildningar är.
En trakeoesofageal fistel innebär en onormal förbindelse mellan luftstrupen (röret som går genom bröstkorgen och leder luft till lungorna) och matstrupen (röret som löper bredvid luftstrupen och transporterar mat till magsäcken). Hos ett foster i tidig utveckling är luftstrupen och matstrupen ursprungligen en enda lång, ihålig kanal. Fyra till åtta veckor efter befruktningen bildas en vägg som delar kanalen i två separata rör. Om denna vägg inte blir helt sammanhängande uppstår en fistel – en onormal förbindelse mellan de två rören. Föda och vätska kan då passera från matstrupen genom fisteln ner i luftstrupen och lungorna. Den felaktigt utvecklade matstrupen orsakar dessutom problem med att svälja och smälta mat.
Ett barn med TEF måste opereras för att stänga förbindelsen mellan matstrupen och luftstrupen. Kirurgen gör vanligtvis ett snitt i höger bröstkorg, avlägsnar fisteln och stänger defekten med suturer. I vissa fall kan barnet ha andra hälsoproblem som gör att operationen behöver skjutas upp en tid. Spädbarnet får då ofta en gastrostomi (en matningssond direkt till magsäcken) och vårdas på intensivvårdsavdelning fram till operationen.
Reflux uppstår när syra och magsäcksinnehåll flyter tillbaka från magsäcken upp i matstrupen. När dessa frätande magsafter kommer i kontakt med matstrupens slemhinna kan de orsaka smärta och sveda – det som kallas halsbränna – samt kräkningar. Reflux är ett vanligt problem hos alla spädbarn, men Lucile Packard Children's Hospital vid Stanford (LPCH) rapporterar att ungefär hälften av alla barn som genomgått TEF-operation utvecklar kronisk reflux efter ingreppet.
Läkemedel som minskar syrabildningen i magsäcken, exempelvis cimetidin (Tagamet) och ranitidin (Zantac), kan ges i doser anpassade för spädbarn enligt barnläkarens ordination. Läkare kan också välja att använda preparat som metoklopramid (Reglan), vilket hjälper magsäcken att tömmas snabbare och därmed möjligen minskar risken för reflux. På grund av andra medfödda tillstånd kan sondmatning ibland vara nödvändig. Att pröva olika mjölkersättningar (till exempel sojabaserade) och anpassa utfodringsrutinerna (mindre portioner men oftare) hjälper ofta till att förebygga besvären. I de allvarligaste fallen kan en operation som kallas fundoplikation behövas, där den övre delen av magsäcken vecklas runt matstrupens nedre del för att minska refluxen.
Enligt LPCH föds cirka ett av 4 000 barn med TEF. Tillståndet anses inte vara ärftligt, men det förekommer ofta hos spädbarn med andra medfödda missbildningar, såsom Downs syndrom, diafragmabråck och andra sjukdomar i matsmältningssystemet, hjärtfel, njurmissbildningar, skelett- och muskelproblem eller syndromet VACTERL (missbildningar i kotpelaren, ändtarmsöppningen, hjärtat, matstrupen/luftrören, njurarna och lemmarna).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online