Bihålorna är luftfyllda utrymmen i skallen som ligger bakom pannan, kindbenen, näsan och ögonen. Enligt Medicine Net, en pålitlig källa för medicinsk information sedan 1996, är bihålorna klädda med flimmerhår – små hårstrån som filtrerar bort partiklar som kommer in i näsgångarna. Cirka 25 till 30 procent av alla människor bär redan på stafylokokkbakterier, ofta kallade stafylokocker, i näsan, och detta orsakar vanligtvis inga problem hos en person med ett friskt immunförsvar. Vid en näsinfektion eller bihåleinflammation uppstår dock kraftigt obehag samt möjliga komplikationer som kan kräva medicinsk vård.
Tryckkänsla upplevs i huvud och ansikte.
Enligt Mayo Clinic uppstår akut eller svår bihåleinflammation när näsgångarna svullnar, vilket blockerar slemavflödet och orsakar nästäppa. Ansiktet och kinderna är ofta ömma, och en akut bihåleinflammation åtföljs av ihållande huvudvärk. Utsöndringen från näsan är ett tjockt gult eller grönt sekret som även kan ge upphov till hosta som förvärras under natten. Många upplever ett intensivt tryck i ansiktet och öronen, ont i halsen och ibland dålig andedräkt. Allmän trötthet och irritabilitet är vanligt förekommande, liksom feber eller illamående.
Infektioner kan vara bakteriella, virala eller svamprelaterade.
Enligt Mayo Clinic beror bihåleinflammation oftast på stafylokokkbakterier, förkylningsvirus, allergier eller andra svampinfektioner som blockerar näsgångarna. När bihålorna inte kan tömmas ordentligt skapas en fuktig miljö där bakterier och virus trivs, vilket försvårar och förlänger infektionen.
Antibiotika kan ibland förskrivas.
American Library of Medicine och National Institutes of Health uppger att de flesta näsinfektioner läker av sig själva. De rekommenderar gott om vila samt rikligt med vätska, helst vatten, för att späda ut slemt och förbättra avflödet. Varma, fuktiga kompresser mot ansiktet flera gånger dagligen, ånginhalering samt användning av en luftfuktare eller nässpray med koksaltlösning lindrar också täppan. Aspirin, paracetamol och ibuprofen kan användas mot smärta.
Vid svåra bakteriella eller kroniska näsinfektioner, som åtföljs av feber över 39 °C, akut ansiktssvullnad och intensiv smärta, kan antibiotika som amoxicillin, doxyklin eller trimetoprim–sulfametoxazol förskrivas.
Tvätta händerna ofta med varmt vatten och tvål.
För att minska risken för näsinfektioner bör du begränsa kontakten med personer som har förkylning eller bakteriell infektion. Om det inte är praktiskt möjligt, exempelvis med en arbetskollega, partner eller barn, rekommenderar Mayo Clinic noggrann handtvätt. Detta är extra viktigt innan måltider samt innan du rör vid ögonen, näsan eller öppna sår. Har du allergier bör du arbeta tillsammans med en läkare för att lindra nästäppa. Undvik tobaksrök och förorenad luft, och använd gärna en luftfuktare hemma.
Allergier kan orsaka nästäppa.
Eftersom näsinfektioner kan försvåra andningen finns risk för astmaanfall – håll därför alltid astmamediciner nära till hands. Varar en näsinfektion längre än åtta veckor (två till tre veckor hos barn) kan den bli kronisk och kräva mer intensiv behandling. Obehandlade svåra bakteriella infektioner kan spridas till hjärnhinnorna och orsaka hjärnhinneinflammation. De kan även etablera sig i ögonhålan och leda till synproblem eller blindhet. Kontakta alltid vården om symtomen förvärras eller inte förbättras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online