Rabies är en allvarlig virussjukdom som kan vara dödlig om den inte behandlas i tid. Det finns tre huvudtyper av rabiesvaccination: ett standardvaccin som förebygger infektion om det ges innan smitta, ett vaccin som används för att behandla personer som redan har utsatts för viruset, samt ett vaccin som används på djur för att förebygga utbrott.
Standardrabiesvaccinet ges till personer som riskerar att komma i kontakt med rabiesviruset, främst veterinärer, viltarbetare och rabiesforskare. Om exponering är trolig bör skyddet förstärkas med regelbundna påfyllnadsdoser, så kallade boosters. Vaccinet gör dig inte helt immun, men det gör en eventuell infektion betydligt lättare att överleva.
Vaccinet efter exponering ges till personer som har blivit bitna eller skrapade av ett eventuellt smittat djur. Behandlingen består av en serie injektioner under flera dagar och är oftast effektiv för att stoppa sjukdomens utveckling – förutsatt att den påbörjas snabbt. Tillsammans med grundlig tvättning av såret direkt efter bettet ger behandlingen ett mycket gott skydd mot sjukdomen.
Nyligen har en tredje typ av vaccin utvecklats. Detta vaccin sprids i naturen blandat i djurbete. Djur som äter betet blir immuna mot rabies, vilket minskar risken för utbrott bland vilda djurpopulationer och därmed även risken för smitta till människor och tamdjur.
Alla typer av rabiesvaccin består av ett kraftigt försvagat eller inaktiverat prov av rabiesviruset. Genom att bekämpa det försvagade viruset lär sig kroppens immunförsvar hur det ska reagera vid en verklig infektion.
Ibland ges vaccinet tillsammans med en lösning som innehåller färdiga rabiesantikroppar, så kallat immunoglobulin. Dessa ämnen fäster vid rabiesviruset och signalerar till immunförsvaret att förstöra det, vilket gör kroppens immunrespons mer effektiv – särskilt värdefullt direkt efter en exponering när varje timma räknas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online