Barretts esofagus, även känt som Barretts syndrom, är ett tillstånd där den normala slemhinnan i matstrupen ersätts av onormala celler. Tillståndet upptäcks oftast hos personer som lider av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Om Barretts esofagus lämnas obehandlat kan det leda till allvarligare hälsoproblem, bland annat matstrupscancer. Därför avlägsnas ofta den skadade vävnaden genom ablation eller kauterisering – ibland med båda metoderna – för att ta bort det skadade materialet och försluta området mot ytterligare skada och infektion.
Kauterisering vid Barretts esofagus innebär ett stort framsteg jämfört med behandlingarna för knappt tio år sedan, då en del av matstrupen behövde tas bort kirurgiskt för att bekämpa sjukdomen. Vid radiofrekvensablation för läkaren in ett endoskop genom patientens matstrupe. En ballong fäst vid instrumentets spets levererar radiofrekvensenergi till det drabbade området, vilket förstör och kauteriserar de onormala cellerna.
Ingreppet förhindrar att Barretts esofagus utvecklas till matstrupscancer, en sjukdom som ofta är dödlig. Även om ingreppet inte är särskilt invasivt kan det orsaka smärta och obehag i hals och mage. Sväljningssvårigheter kan förekomma i upp till en vecka efter behandlingen.
Medan kauterisering historiskt har använts för att avlägsna oönskad vävnad och bränna igen sår, har kryoablation en motsatt verkan. I stället för att applicera värme på det drabbade området fryser kryoablation vävnaden med hjälp av flytande kväve. En ihålig nål fylld med flytande kväve förs in i matstrupen, varefter kvävet leds till det drabbade området.
Effekten liknar den vid radiofrekvensablation – det skadade området fryses och försluts. Även om metoden är relativt ny när det gäller behandling av Barretts syndrom föredrar många läkare kryoablation, och den har visats vara en effektiv behandlingsform.
En av de vanligaste och mest effektiva metoderna för att eliminera problemen orsakade av Barretts esofagus är argonstrålekoagulation, även kallad argonplasmakoagulation. Metoden liknar ablationsbehandlingarna på många sätt, men skiljer sig genom att en högenergetisk stråle av argon riktas mot det drabbade området, som kauteriseras av den genererade värmen.
Joniserad argon – en gas, till skillnad från teknikerna i övriga metoder – leds till behandlingsområdet via ett endoskopiskt rör. Den elektriska energin som överförs genom argonstrålen kauteriserar vävnaden och koagulerar blodet, vilket förhindrar blödningar. Argonstrålekoagulation är allmänt accepterad inom den medicinska professionen och räknas som en av de vanligaste behandlingarna vid Barretts esofagus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online