Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS) är ett kroniskt och smärtsamt tillstånd som vanligtvis drabbar armar och ben. Det är ovanligt att tillståndet påverkar andra delar av kroppen. Rotatorcuff-syndrom innebär att senorna i axeln är inflammerade och smärtsamma. Tillståndet kallas även rotatorcuff-tendinit eller impingementsyndrom.
Både CRPS och rotatorcuff-syndrom räknas som överbelastningssyndrom (OOS), ofta kopplade till arbetslivet. Dessa syndrom orsakar smärta i muskler, senor, leder, mjukdelar och nerver. Rotatorcuff-syndrom tillhör kategorin lokaliserade inflammationer, medan det komplexa regionala smärtsyndromet ingår i kategorin smärtsyndrom, som kan utvecklas till följd av en arbetsrelaterad skada.
Symtomen på CRPS inkluderar muskelsvaghet, spasmer och muskelatrofi; överkänslig hud; intensiv smärta, stelhet samt skador och svullnad i lederna; och förändringar i hår- och nageltillväxt. Du kan uppleva brännande smärta i fötter, händer, armar och ben, och gradvis förlora förmågan att röra de kroppsdelar som drabbats av CRPS.
Symtomen på rotatorcuff-syndrom inkluderar smärta när du rör armen, axelsmärta på natten samt smärta eller svaghet när du använder armen över huvudhöjd, till exempel när du kammar håret.
CRPS orsakas ofta av kraftigt trauma, exempelvis granatsplitter eller skottskada. Tillståndet kan dock även utvecklas efter mindre trauma såsom frakturer, vrickade anklar, kirurgiska ingrepp, infektioner och hjärtinfarkter.
Rotatorcuff-syndrom är resultatet av repetitiva rörelser i armen. Dessa rörelser gör att rotatorcuffen kommer i kontakt med skulderbladet, vilket leder till svullnad och inflammation. Den svullna rotatorcuffen kläms ihop, vilket i sin tur förvärrar inflammationen ytterligare.
Vid misstanke om CRPS används röntgen för att kontrollera eventuell förlust av benvävnad, magnetresonanstomografi (MRI) för att upptäcka vävnadsförändringar, benskintigrafi för att påvisa ökad cirkulation i lederna samt tester av det sympatiska nervsystemet för att mäta hudtemperatur och blodflöde.
Diagnos av rotatorcuff-syndrom görs genom en klinisk undersökning där läkaren kontrollerar ömhet eller svaghet i axeln när armen lyfts eller hålls i olika positioner. Röntgen och MRI kan även användas för att upptäcka bensporrar, inflammation eller en bristning i rotatorcuffen.
Behandlingen av CRPS-symtom inkluderar antiinflammatoriska läkemedel såsom aspirin, receptbelagda antiepileptika som gabapentin (Neurontin), antidepressiva medel som amitriptylin samt COX-hämmare som Celebrex. CRPS kan även behandlas med sjukgymnastik, ryggmärgs- eller nervstimulering samt läkemedel som blockerar smärtfibrer.
Behandling av rotatorcuff-syndrom innefattar vila för axeln, undvikande av smärtframkallande aktiviteter samt fysioterapi för att stärka muskulaturen. Mot smärta används antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen och kortisoninjektioner. Om rotatorcuffen är helt avbruten kan en operation bli nödvändig.
Komplikationer vid obehandlad CRPS kan innefatta muskelförtvining på grund av inaktivitet samt att muskler drar ihop sig i en fast, stel position. Andra komplikationer är att symtomen sprider sig, så att smärtan flyttar från sin ursprungliga plats till en annan kroppsdel, till exempel från handen till axeln.
Komplikationer vid rotatorcuff-syndrom inkluderar att behandlingen inte ger någon förbättring, en fullständig bristning av rotatorcuffen samt bursit, det vill säga inflammation i slemsäckarna mellan senor och ben eller hud.
Kontakta din vårdcentral om du har långvarig smärta i axel, arm, hand eller ben som inte går över, särskilt efter en skada. Tidig diagnos och behandling ökar chanserna till ett gott resultat vid både CRPS och rotatorcuff-syndrom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online