Hälsenan, även kallad Achillessenen, förbinder hälen med vadmusklerna. Den är kroppens tjockaste och starkaste sena – inte så konstigt, eftersom benens muskler är de kraftfullaste vi har. Vadmusklerna gör det möjligt att gå, springa och hoppa, vilket innebär att hälsenan måste tåla både kroppsvikten och den extra belastning som många aktiviteter medför.
Enligt Achillestendon.com skadas fler än 230 000 hälsenor varje år i USA. Vanliga orsaker är spända muskler i höfter eller rygg, högt eller lågt fotvalv, intensiv träning, växlande klackhöjd i skor samt ojämn benlängd.
Tendinos och senruptur är de två vanligaste hälseneskadorna. Tendinos börjar ofta med morgonstelhet i senan som gradvis förvärras. En ruptur innebär att senan brister, delvis eller helt, vilket är en mycket smärtsam och funktionsnedsättande skada. I akuta skeden kan det dessutom vara svårt att skilja mellan tendinos och en partiell ruptur.
Efter en hälseneskada är vila avgörande för läkningen. Genom att avlasta senan undviker du rörelser som kan förvärra skadan eller fördröja återhämtningen. Beroende på skadans svårighetsgrad kan viloperioden behöva vara upp till en månad. Vila betyder dock inte fullständig inaktivitet – simning och lugn cykling är ofta bra alternativ, så länge aktiviteterna inte orsakar smärta.
Stretcha vadmusklerna i minst 20 minuter dagligen för att mjuka upp dem. Om andra muskelgrupper i benen, exempelvis höfter eller lår, bidrar till problemet bör även dessa stretchas. En effektiv övning är att stå på trappstegets kant och långsamt sänka och lyfta hälen. En annan bra övning är att stå ungefär en halvmeter från en vägg, luta sig fram mot den och hålla hälen helt platt mot golvet.
Din sjukgymnast har oftast tillgång till utrustning för mer avancerade behandlingsformer som verkar på djupet i vävnaden. Exempel på sådana metoder är ultraljud, elektrisk stimulering och laserfotostimulering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online