
Enligt Mayo Clinic är icke-specifika rörelsestörningar en grupp tillstånd som påverkar patientens förmåga att kontrollera sina kroppsrörelser samt förmågan att utföra rörelser överhuvudtaget. Miljontals människor lever med dessa tillstånd. Även om de inte kan botas kan de flesta hanteras väl med rätt behandling, vilket gör att många patienter kan leva ett relativt normalt liv.
Icke-specifika rörelsestörningar orsakas enligt Neurology Channel av sjukdom eller skada i hjärnans bas. När detta område är skadat eller drabbat av sjukdom börjar nervcellerna skicka signaler som utlöser ofrivilliga rörelser i kroppen. Flera faktorer kan ligga bakom denna typ av störning, bland annat åldersrelaterade förändringar, stroke, miljögifter, Parkinsons sjukdom, vissa genetiska och metaboliska sjukdomar samt biverkningar av vissa läkemedel.
Alla rörelsestörningar ger upphov till sina egna specifika symtom, men de har samtidigt flera gemensamma drag. Hur ofta och hur kraftiga symtomen är varierar från person till person. De vanligaste symtomen på icke-specifika rörelsestörningar är enligt Neurology Channel okontrollerbar blinkning, suckande, harklingar, axelryckningar, grymtningar och ryckningar i ansiktet.
Det finns flera olika typer av icke-specifika rörelsestörningar. De skiljer sig åt i detaljer, men påverkar patienterna på mycket likartade sätt. Enligt Neurology Channel räknas följande tillstånd till de vanligaste:
Enligt Mayo Clinic ställs diagnosen ofta efter att läkaren genomfört en noggrann kroppsundersökning och gått igenom patientens symtom och sjukdomshistoria. För att utesluta andra sjukdomar kan blod- eller urinprov krävas. Läkaren kan även beställa neurofysiologiska undersökningar och magnetresonanstomografi (MRI) för att bekräfta diagnosen.
Idag finns det inget botemedel mot icke-specifika rörelsestörningar, men flera behandlingsformer kan lindra besvären. Enligt Mayo Clinic är de vanligaste behandlingarna djup hjärnstimulering och injektioner med botulinumtoxin (Botox). Botox används för att lindra muskelkrampar, ofrivilliga muskelkontraktioner och smärta. Djup hjärnstimulering är en kirurgisk metod som framför allt används vid vissa former av tremor, exempelvis essentiell tremor som inte svarar på medicinering och som kraftigt begränsar patientens vardagsliv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online