
Med plattfot menas att fotvalvet, eller hela fotens insida, ligger helt plant mot underlaget. En eller båda fötter kan vara drabbade. Plattfoter ger ofta inga besvär alls, men när fotleden samtidigt vrider sig inåt kan smärta uppstå i fot och fotled.
Smärta vid plattfot kan bero på flera olika faktorer, bland annat ärftlighet, ett fotvalv som aldrig fullt utvecklades samt sjukdomar som artros eller diabetes. Ett annat vanligt skäl är så kallat fallna valv, vilket innebär att senan som löper från fotleden till fotvalvet har skadats och inte längre klarar av att hålla upp valvet.
Vanliga tecken på smärta relaterad till plattfot är:
Risken att utveckla smärta vid plattfot ökar av flera faktorer, exempelvis övervikt, graviditet, hög ålder, diabetes, artros samt tidigare allvarliga skador på foten.
Läkaren kan oftast diagnostisera plattfot genom att undersöka dina fotvalv när du står upp. För att utesluta skador på ben eller senor kan röntgen, datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) behövas.
Behandlingen anpassas efter hur besvären ser ut och kan bland annat omfatta:
Om konservativ behandling inte räcker till kan specialanpassade ortopediska inlägg rekommenderas. Dessa tillverkas individuellt för att stötta just dina fötter och finns i tre varianter: mjuka, styva och halvstyva. Valet avgörs av hur mycket stöd din fot behöver. I vissa fall krävs operation, exempelvis om senan mellan fotleden och foten behöver repareras.
Obehandlad plattfot kan leda till ytterligare smärtsamma fotbesvär, såsom hammartår, hallux valgus (snedställd stortå), problem med hälsenan, skenbensinflammation (shin splints) och hälsporre respektive inflammation i fotsulans senhinnor (plantar fasciit). Kroppens hållning kan också påverkas, vilket i sin tur kan orsaka smärta i fotleder, knän och höfter.
Tips: Kontakta vården om du har långvarig fotsmärta, svullnad eller om besvären försämrar din vardag – ju tidigare rätt behandling sätts in, desto bättre blir prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online