Spolmaskar är vanligt förekommande parasiter som har en direkt livscykel, vilket innebär att de inte behöver någon mellanvärd för att fullborda sin utveckling. Människans spolmask (Ascaris lumbricoides) sprids framför allt i områden med bristfällig sanitet, exempelvis på landsbygden i sydöstra USA samt i många tropiska och subtropiska regioner.
Honliga spolmaskar lägger stora mängder ägg som passerar ut i miljön tillsammans med värdens avföring. De befruktade äggen mognar i jorden och blir infektionsdugliga efter cirka tre veckor. Smitta sker oftast när en person råkar svälja ägg via förorenad mat, vatten eller händer.
När ett befruktat ägg har sväljs kläcks larven i värdens tunntarm. Där tränger den igenom tarmväggen och tar sig vidare i kroppen via blod- och lymfsystemet. Spolmasklarven ömsar hud två gånger innan den utvecklas till vuxen mask.
En del larver vandrar till lungorna, där de mognar under en period av 10 dagar upp till två veckor. Därefter stiger larvorna upp genom luftvägarna till svalget. När värden hostar och sväljer förs larverna tillbaka till tarmen, där cykeln fortsätter.
I tunntarmen når spolmaskarna vuxen ålder och börjar para sig efter ungefär två till tre månader. En vuxen spolmask kan bli upp till 35 centimeter lång och lever i upp till två år.
En enda hona producerar omkring 240 000 ägg per dag, vilket gör parasiten mycket effektiv på att sprida sig. Spolmaskar har dessutom påträffats i peruanska mänskliga kvarlämningar så gamla som från år 2277 f.Kr., vilket visar att parasiten följt människan i tusentals år.
God handhygien, noggrant tvättade grönsaker och frukter samt tillgång till rent dricksvatten och fungerande avloppssystem är de viktigaste åtgärderna för att förhindra spridning av spolmaskinfektion. I riskområden kan regelbundna avmaskningsprogram minska förekomsten avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online