Antiemetiska läkemedel används för att behandla eller förebygga illamående och kräkningar orsakade av graviditet, kemoterapi, narkos, gifter, mag-tarmsjukdomar samt många andra tillstånd. Flera olika läkemedelsklasser kan användas som antiemetika, och både verkningsmekanism och biverkningar varierar mellan de olika preparaten.
Receptfria antacida kan lindra lätt illamående men är sällan tillräckligt effektiva mot kräkningar. Preparat baserade på magnesium, kalcium eller aluminium belägger och lugnar magsäckens slemhinna, men kan orsaka diarré eller förstoppning. Syrahämmande läkemedel som famotidin kan också hjälpa vid lindrigt illamående och har få biverkningar utöver huvudvärk eller diarré. Ranitidin, som tidigare använts för samma ändamål, har dock dragits tillbaka från marknaden i många länder.
Emetrol, en speciell blandning av glukos och fruktos, kan användas vid tillfälligt illamående eller graviditetsillamående. Biverkningarna är minimala men kan innefatta diarré eller magbesvär vid högre doser. Diabetiker bör använda Emetrol med försiktighet eftersom det kan höja blodsockernivån.
Histamin är ett ämne som deltar i kroppens reaktion på yttre stimuli, exempelvis gifter, patogener, allergener och hotfulla situationer. Genom att blockera histamin kan illamående och kräkningar lindras. Antihistaminer som difenhydramin, dimenhydrinat och meklozin är särskilt effektiva vid illamående orsakat av rörelse eller kroppsställning, till exempel åksjuka. Dåsighet är den vanligaste biverkningen. Yrsel, huvudvärk, torra slemhinnor, förstoppning och urinretention kan också förekomma.
Fenotiaziner är en undergrupp av antihistaminer som används mot illamående och kräkningar. Den mest använda substansen i gruppen, prometazin, ger liknande biverkningar som övriga antihistaminer. Lätta hudutslag, sedering, ljuskänslighet och ofrivilliga muskelryckningar kan dessutom uppstå.
Denna läkemedelsgrupp hämmar specifika serotoninreceptorer i hjärnan och är effektiv vid många former av illamående, inte minst illamående orsakat av kemoterapi. Ondansetron och granisetron är vanligt förskrivna preparat som i regel tolereras väl, med trötthet och huvudvärk som vanligaste biverkningar. Mer sällan förekommer dåsighet, yrsel, ångest, förstoppning och klåda.
Dessa läkemedel blockerar dopaminreceptorer i de delar av hjärnan som styr illamående- och kräkningsreflexen. Haloperidol och droperidol tillhör denna grupp och kan orsaka ofrivilliga muskelrörelser och sedering. Rapporter om hjärtarytmier i samband med droperidol har dock minskat dess användning inom klinisk praxis.
Metoklopramid är effektivt mot många typer av illamående och betraktades länge som guldstandarden vid kemoterapiinducerat illamående, fram till att 5-HT3-antagonisterna introducerades. Utöver att blockera dopaminreceptorer stimulerar metoklopramid även magens tömning och tarmpassagen. Vanliga biverkningar är dåsighet, rastlöshet, trötthet, ofrivilliga muskelrörelser och diarré.
Bensodiazepiner, i samma familj som diazepam, används främst för att förebygga psykogent illamående – det vill säga illamående och kräkningar som utlöses av minnen från ett tidigare illamående eller en viss stimulus. En kemoterapipatient som exempelvis råkar träffa sin onkolog på stan kan drabbas av psykogent illamående. Lorazepam förskrivs ofta för detta ändamål. Biverkningar inkluderar sedering, yrsel, desorientering och lätt andningsdepression. Tillfällig minnesbrist kan förekomma, men omfattar vanligen bara händelser strax efter intaget. Effekten kan faktiskt gynna oroade cancerpatienter, eftersom den kan dämpa minnet av själva kemoterapibehandlingen.
Dronabinol, även känt som THC, den huvudsakliga aktiva substansen i cannabis, har medicinsk användning vid kemoterapiinducerat illamående och kräkningar. Biverkningar inkluderar dåsighet, yrsel, humörsvängningar, paranoia, eufori, förändrad tidsuppfattning, hallucinationer och ökad hunger.
Som med alla läkemedel finns risk för allergisk reaktion. Patienter som får symtom som andnings- eller sväljsvårigheter, hudutslag, klåda, nässelutslag eller svullnad under behandling med antiemetika bör genast söka akut medicinsk vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online