Näspolyper är mjuka, smärtfria utväxter som bildas på slemhinnan i näsgångarna eller bihålorna, oftast till följd av långvarig inflammation. Även om de är godartade kan de blockera luftvägarna och orsaka betydande besvär. En läkare kan utföra en enkel undersökning för att upptäcka polyper och samtidigt testa för allergier eller andra bakomliggande orsaker.
Näspolyper kan hindra luftflödet i näsan och göra att luktsinnet gradvis försämras. Om mat och dofter inte känns lika tydliga som tidigare kan det vara ett första tecken. Kombineras nedsatt luktsinne med andra symtom nedan är risken stor att polyper ligger bakom besvären.
Eftersom polyper beror på inflammation i näsans och bihålornas slemhinna är kroniska eller återkommande bihåleinflammationer ett mycket vanligt symtom. Har du flera bihåleinflammationer per år bör du låta en läkare undersöka om polyper finns med i bilden.
De mest typiska tecknen på näspolyper är:
Vissa symtom är svårare att lägga märke till på egen hand. Förändrad snarkning är ett exempel – den upptäcks ofta först när någon i din närhet påpekar den. Fråga gärna din partner om du snarkar mer än tidigare eller andas oregelbundet under natten.
Symtomen vid hösnuva och näspolyper liknar varandra, men behandlingarna skiljer sig åt. Antihistaminer hjälper mot allergi men gör sällan något åt polyper, som i stället ofta behandlas med kortisonnässpray eller, i svårare fall, kirurgi. En korrekt diagnos är därför avgörande för att du ska få den mest effektiva behandlingen.
Små barn saknar ofta förmågan att beskriva sina besvär, så du kan behöva upptäcka polyperna åt dem. Hos barn leder näspolyper ofta till oregelbunden snarkning och munandning, särskilt under sömnen. Kontakta barnavårdscentralen eller en läkare om du noterar dessa mönster.
Oavsett hur säker du känner dig är det endast en läkare som verkligen kan diagnostisera näspolyper och ordinera behandling. Du kan lära dig mer om självdiagnos via exempelvis Mayokliniken, men vid tvekan ska du alltid boka en läkartid. Undersökningen är enkel: läkaren tittar ofta in i näsan med ett nässpegelinstrument, och vid behov kompletteras med datortomografi av bihålorna.
Det här är en av de första sakerna läkaren frågar efter. Berätta om förekomst av astma, allergier, cystisk fibros eller aspirinöverkänslighet i släkten, eftersom dessa faktorer ökar risken för näspolyper. Beroende på din familjs sjukdomshistoria kan ytterligare undersökningar krävas för att utesluta andra orsaker.
Kontakta vården omgående om du upplever svår andnöd, plötslig synpåverkan, svullnad kring ögonen eller hög feber tillsammans med intensiv huvudvärk. Sådana symtom kan tyda på komplikationer som kräver snabb medicinsk bedömning.
Med rätt behandling – oftast kortisonnässpray, nässköljning med koksaltlösning eller i vissa fall operation – går besvären från näspolyper i regel att kontrollera väl.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online